Den 26 och 27 april arrangerade Sveriges läromedelsförfattares förbund en läromedelskonferens. Den handlade om bristen på lärare och läromedel i form av böcker. Tim Oates kom på besök från Cambridge Assessment Group. Tim Oates är läromedelsexpert och tillika läroplansexpert. Han arbetar som forskningsledare och är känd för "Why textbooks count". Han har analyserat sig genom flertalet av världens länder om betydelsen av läromedel, dels skrivna läromedel dels digitala. Viktigt för bra läromedel är en mycket hög kvalitet och likvärdighet. Det framkom att det är mycket viktigt med skrivna läromedel för lärandet.
Därefter följde en paneldebatt där flera partier från utbildningsutskottet, en rektor samt ytterligare en skolexpert var representerade. På plats fanns även representanter från SLFF bl.a. ordförande och förbundsdirektören. Mina tankar om dagen är att hur mycket platser man än tillsätter för utbildning till lärare så måste det finnas de som önskar utbilda sig med hjälp av studielån. Räntan är låg nu så det är bäst att passa på och söka till hösten och eventuellt komplettera studier under sommaren. Det är önskvärt att pengar öronmärks för inköp av läromedel till alla landets skolor. Det är extra viktigt för högstadieelever som behöver godkänd utbildning för att kunna läsa vidare vid gymnasieskolan. Gymnasieskolorna behöver också skrivna läromedel förutom digitala vilka ska ses som ett komplement. Grunden för att läsa och skriva klarar de flesta av på lågstadiet så huvudsakligen behöver man pengar till läromedel på lite högre nivå. Igår skrev jag om "sunkTV". Jag är opolitisk, gymnasielärare i samhällskunskap och religion samt i kost och näring (för grundskolan även historia och HKK). SVT är enligt min uppfattning inte saklig vad gäller underlagen till vissa vetenskapliga och andra fakta-program. Som ett exempel kan jag referera till mitt erbjudande att hjälpa till gratis med receptgranskning för LCHF-program som ingår i en serie av dieter vilket sänds i SVT 1 under hösten. Jag blev nekad med "hela handen" trots att jag är utbildad i kost och näring samt är författare till Sveriges första kokbok med LCHF där ordet först trycktes, 2008. Det är inte lite utan mycket nedlåtande och oförskämt. Detta av en journalist som inte "väger mina kunskaper mot någon annans". Man måste ställa frågor och svar till den situation det handlar om och i detta fall är det relevant att jämföra och inte ta generella beslut i enskilda fall. I mailsvar framgår att:"det är ett TV-program producerat av vetenskapsredaktionen som inte gör en vetenskaplig studie. Vi uppmärksammar olika delar av aktuell dietforskning samtidigt som tittarna får följa de här paren och deras månadslånga kostomläggning". Det innebär för mig som lärare i kost att den månadslånga kostomläggningen kan ge helt skilda resultat genom att den kost som ges inte är vetenskapligt underbyggd. "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat" är vetenskapligt underbyggd med senaste forskningsresultat som grund när den trycktes 2016. Därefter har nyare forskning tillkommit som man kan använda sig av vid viktminskning av lågkolhydratkost.
Det finns därtill ytterst sällan vetenskapligt belägg med tydliga referenser till studier som hänvisas till i olika artiklar. Det är extremt viktigt att SVT börjar bli mer sakliga och hänvisa till fakta i en större kontext. Detta är frågor som inte avser någon specifik vinkling utan om fakta där elever, lärare, professorer, forskare, ekonomer, städare, diskare, taxichaufförer, bussförare, poliser, sjuksköterskor, läkare och pensionärer om man vill se dessa med flera som grupper, vilka tar del av nyheter genom SVT. Vi är alla olika men en sak har troligt alla gemensamt och det är att fakta ska vara tydlig och kunna gå att referera till. Det går aldrig med dagens journalistik för den är inte tillräckligt underbyggd för en alltmer medveten befolkning. Saklighet, tydlighet, kunskap och underbyggd information behöver få en framträdande roll i den globala värld som visas genom SVT. Det saknas vetenskapligt underbyggda kunskaper i flera artiklar om kost där studier som hänvisas till inte finns tillgängligt. Ska vuxna och elever använda materialet i t.ex. forskningssyfte går det inte. Därtill har jag hittat felaktigheter i artiklar om kost och därmed är det ändå mer angeläget att det framgår tydligt vilka studier som informationen hämtats från! Copyright © I kväll var jag hos en väninna, där jag lyssnade och såg programmet ovan. En av frågorna löd ung. så här: "Vilken känd diet med fyra bokstäver är förknippad med Katrin Zytomerska och Björn Ferry?" Svaret blev LCHF. Det var rätt men skulle "sunkTV" eller någon annan ställa frågan: "Vem har skrivit ordet i bokform första gången? Följdfråga: När skrevs första svenska boken med fyra bokstäver som är en känd diet? Vem skulle kunna svara på det? Ett fåtal, bland annat där boken tryckts för första gången med LCHF och av BILDA förlag. Jag finns också och existerar som lärare. I detta land finns som jag upplevt det genom att bl.a. varit fackligt aktiv som ombud för flera skolor, ingen mer förtryckt utbildad kår än lärarkåren som ständigt kränks och förtryckts av alla möjliga och omöjliga tänkbara anledningar. Det är inte att undra på att det är få som vill utbilda sig till lärare och som får se fram emot att alla vet och kan mer än dem även om som i mitt fall är jag grundare till bl.a. LCHF-kosten som jag skapade med första svenska kokboken där ordet först trycktes. Kul att Björn Ferry vann med att äta kosten LCHF när han tävlade i idrott och att Katrin Zytomerska lyckats gå ned i vikt som en med övriga 10-tusentals andra människor men vore trevligt att få bli respekterad för det jag gjort. Tack så hemskt mycket för ingenting till alla ni som ingen utbildning har i kost men anser sig kan väldigt mycket mer än den som är grundare till ordet LCHF, jag fick först ett kontrakt med PAGINA förlag, 2007 som sedan ångrade sig då det var LCHF och därefter fick jag kämpa själv för att få ut en bok jag lagt ned flera hundra timmars arbete på förutom ovan nämnda utbildning. Bilda förlag trodde på mig som lärare i kost och hälsa och vågade ge ut den. Ni som tar åt er äran och kunskaperna för LCHF eller som härmar mina kolhydratberäknade böcker borde skämmas. Att härma andra människors upplägg för att själv framstå som grundare är varken etik eller moral. Att göra böcker mot diabetes är bra om man har utbildning och kunskaper men diabetes är en sjukdom och det krävs både medicin och vård. Det finns inga snabbspår som i utbildningar till lärare. Kost och näring är viktigt precis som motion och kan verka som bäst i förebyggande syfte mot flera sjukdomar. Äldre människor behöver mer näring och mindre energirik kost än yngre. Dessutom behöver människor äta mindre kött- och charkprodukter som korv och mer vegetarisk blandkost. Skolmaten i Sverige är näringsberäknad men man borde utöka hem- och konsumentkunskapsundervisningen så eleverna får en grundligare kostutbildning särskilt i matlagning. Man bör även förändra utbildningen till lärare i hem- och konsumentkunskap. Den bör innehålla minst kostvetenskap A och B samt ett års utbildning med dietister och kostekonomer. Det är viktigt att eleverna lär sig konsumentekonomi och att kunna göra en budget. Det är även många som drabbas av diabetes och en HKK-lärare med god kompetens och bra läromedel kan vara en hjälp. Många elever har olika typer av allergier och det tar lärare hänsyn till men sällan läromedel. Skolan är till för eleven inte eleven för skolan. Ska människor lära sig kunskap måste kunskapen inhämtas någonstans ifrån och skolan är en bra början. För att skolan ska hålla en rimlig kvalitet behövs kunnig och utbildad personal. Dessa måste också få trivas därför måste man inte bara minska stressen genom mindre elevgrupper utan även höja utbildningskraven för HKKlärare. En skola är till för de som arbetar i den så att läraren kan ge bästa möjliga undervisning. Läromedel i form av 3 kronor per elev och gång är ingen höjdare och var det inte heller 2009. Om kommunerna avsätter pengar till enskilda ämnens budget skulle det garantera möjligheter till inköp av fysiska och teoretiska läromedel i praktiska ämnen. Nu kan det variera mellan olika skolor i landet och skolan ska vara likvärdig. Som lärare i samhällskunskap och religion samt historia gäller samma sak d.v.s. en garantipeng för varje ämne och arbetslag. Läromedel med en genomtänkt och välarbetad lärarhandledning är ett måste för dels de elever som behöver enkel och lättförståelig textmassa och dels ett läromedel för djupare kunskaper för de som klarar mer avancerad utbildning. Datorer används av de flesta lärare i olika arbetsmoment. En utbildning oavsett ämne innebär att man följer Skolverkets riktlinjer. Det är mycket viktigt med mindre elevgrupper i all utbildning för grund- och gymnasieskola. Elevgrupper på upp till 34 elever som jag undervisat är inte optimalt varken i grundskola eller gymnasieskola. Då datorer används i flertalet ämnen skulle lärare kontinuerligt behöva "uppdateras". Det behövs en läromedelspolicy för detta i hela landet. Campylobacter kan finnas i tarmen hos livsmedelsproducerande djur, till exempel fågel, gris, nöt och får. Bakterien kan därför finnas på kött av olika slag men är vanligast på fågelkött. Kyckling är en känd källa till smitta. Campylobacter kan också finnas i opastöriserad mjölk.
Texten ovan är hämtad från Livsmedelsverkets sida. Genom att höns lägger ägg så kan alltså campylobacter även finnas på ägg som inte är tillagade. Man kan därför tvätta äggen innan man tar i dem om man ska ta i t.ex. grönsaker, bröd eller annat som man äter. Handhygien är också mycket viktig. När det handlar om fjäderfä - och även annat kött - som inte är tillagat ska man efter användning av skärbrädor och redskap tvätta av dem innan man tillagar något annat t.ex färska grönsaker. Tvätta även händerna. Campylobacterinfektion går att undvika genom livsmedelshygien. Om det finns campylobacter i t.ex. kyckling så är det i mindre mängd i fryst än färsk kyckling. Vid tillagning får kyckling aldrig vara rosa eller ha rött kycklingkött, köttsaften ska vara genomskinlig. Kycklingkött består huvudsakligen av enkelomättat fett vilket är ett bra fett för att skydda hjärtat. Copyright © Baljväxter innehåller många bra näringsämnen och ger långvarig mättnadskänsla men de innehåller också ämnen som inte är bra och dit hör vissa lektiner. Läs mer om lektiner hos Livsmedelsverket, se länk nedan.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/lektiner Baljväxter är en egen grupp som består av bönor, ärtor och linser. Baljväxter innehåller fullvärdigt protein vilket är viktigt om man är vegan. Lektiner i sockerärtor är försumbart så dessa kan ätas råa medan andra ska kokas. Kikärtor, linser, sockerärtor, tomat har inte farliga lektiner. Däremot ska vissa bönor både blötläggas och kokas för att minska på antal lektiner. Det finns en studie om att vissa lektiner hämmar cancerceller. Lectins as bioactive plant proteins: a potential in cancer treatment, se nedan. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16183566 Boken Hjärtvänlig mat livsstilsboken som skyddar ditt hjärta, Norstedts har ett recept med på paj med kikärtor, tomat, lök, sid 71 och det finns även en marockansk soppgryta med kikärtor, sid 72. Det finns en blomkålsgryta med kikärtor, sid 68 samt tomatsoppa och linssoppa. Det är viktigt med fullvärdigt protein för veganer och vegetarianer dock så räcker det för många med ett dagligt intag av 60 gram. Ett för högt proteintag kan påverka negativt precis som ett för lågt intag. Idag dricker många s.k. hälsodrycker som består av bl.a. råpressad rödbetsjuice, färskpressad spenat, mangold som innehåller många nyttigheter men även det som inte är bra, vilket är oxalsyra i större mängd. Oxalsyra gör att kroppen får svårt att tillgodogöra sig det viktiga ämnet kalcium som behövs bl.a. för skelettet och tänderna. Grönsakerna i sig är rika på kalcium men det bildas kalciumoxalat med hjälp av oxalsyran. Kalciumoxalat är en form av salt som är olösligt. Därför kan kroppen inte ta upp kalcium från nämnda grönsaker vilket även gäller rabarber och t.ex. rödbetspulver. Kalciumoxalat i t.ex. en spenatdryck där andra grönsaker med hög halt av kalcium ingår kan inte tas upp av kroppen. Det i sin tur leder till att individen kan få brist på magnesium och järn och vissa andra mineraler då även de kan bilda olösliga oxalsalter. Tillsammans påverkar dessa kroppens alla miljontals celler och funktionen av cellerna. Cellerna lever en viss tid i kroppen och därefter bildas nya celler. Genom att äta eller dricka med ensidigt upptag - även kakao och stjärnfrukt d.v.s. carambole innehåller mycket oxalsyra - och en obalanserad kosthållning så uppstår näringsbrister. Det är bra för kroppen att äta en varierad kost. En dryck där både kakao och stjärnfrukt ingår försämrar kalciumupptag även om mjölk eller havredryck ingår i receptet. I boken Hjärtvänlig mat livsstilsboken som skyddar ditt hjärta, Norstedts finns ett recept på rödbetssoppa med gorgonzola. Soppan är god och nyttig. Det är viktigt med näringsupptaget och därför behöver särskilt veganer och vegetarianer extra mycket järn då de inte äter kött eller kyckling. När det gäller hel kyckling så kom ihåg att köttsaften ska vara genomskinlig, den får aldrig skifta i rosa. Helstekt kyckling ska hålla en temperatur av 82 grader invid benet. Det är viktigt med temperaturen vid tillagning av kyckling och annat fjäderfä då man annars kan få campylobacterinfektion. Även clostridium perfringens ska man undvika. Copyright © År 2008 utkom den första svenska kokboken med LCHF som jag själv skrivit med recept, inledning och texter från läkare och en professor i tandhälsa. Redan då jag började äta LCHF insåg jag att det är sockret i alla dess former som ger försämrad tandhälsa. Därav bad jag professor Gahnberg, leg. tandläkare, skriva en text om LCHF och tandhälsa.
Den texten blev förordet i Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat. "En bok med recept på maträtter med lågt kolhydratintag är glädjande ur ett munhälsoperspektiv. Måltider som ger en långvarig mättnadskänsla minskar behovet av frekventa mellanmål och därmed risken att utveckla karies. Förutom att på detta sätt bidra till en bättre folkhälsa kan "Smörstekt" också användas som ett konkret hjälpmedel för de patienter som har speciella problem med karies". Så avslutar professorn sitt förord. Svensk forskning har i sitt projekt PAROKRANK (Parodontit och kranskärlsjukdom) redovisat resultatet i januari 2016. Studien var ett samarbete mellan kardiologer, diabetesforskare, epidemiologer och forskare från avdelningen för Parodontologi vid institutionen för odontologi på Karolinska sjukhuset och KI. Studien visade att de patienter som har en första hjärtinfarkt också har ökad förekomst av parodontit (tandlossning) jämfört med kontrollgruppen. Resultatet visade 28% högre risk att få en första hjärtinfarkt. Detta efter att riskfaktorer justerats som diabetes, utbildningsnivå, rökning och civilstatus. Nu har ytterligare en studie visat att allvarlig tandlossning är en riskfaktor för hjärtinfarkt hos kvinnor. Studien finns att läsa om nedan och där framkommer att kvinnor visar en ökad känslighet för vissa riskfaktorer och inflammatoriska reaktioner jämfört med män. Att lyfta fram sockerarternas påverkan inte bara för karies utan även för diabetes, inflammatoriska tillstånd m.m. borde vara en självklarhet men idag har läraryrket där bl.a. den forna tidens Hem-och konsumentkunskapslärares utbildning tagits bort. Det krävs nu endast en lärarutbildning och 30 Hp (nya Hp) så är man HK-lärare. Det var tidigare en utbildning som krävde kunskaper i Kostvetenskap där metabolism, dietetik, livsmedelskemi, mikrobiologi, sociologisk näringslära, matlagningsteknik, livsmedelsvetenskap m.m. ingick samt resurshushållning, ekonomi och mycket mer. Om barnen inte får lära sig baskunskaper och grunderna ordentligt i skolan hur ska de då kunna utvecklas till friska och kunniga medborgare? I dagsläget är kost bl.a. den kost jag lade grunden till genom att skriva den första svenska kokboken med LCHF, en del av det polariserade samhället. Därmed är utbildning och faktakunskaper av yttersta vikt för framtiden. Livsstilen är av stor betydelse och boken "Hjärtvänlig mat livsstilsboken som skyddar ditt hjärta", Norstedts, är en bok som berättar om hur man genom enkla övningar och lättlagad god mat kan förbättra sin tillvaro. För många idag verkar snabbmat och restaurangmat vara den "rätta" livsstilen och en timme eller två på ett gym. Proteinpulver och andra tillsatser kan behövas vid styrketräning men knappast snabbmat och restaurangmat som ofta är alltför salt. Därtill vet man inte vilka ingredienser som ingår i restaurangmaten. Det finns stora risker med att inte kunna laga sin egen kost då människan behöver många viktiga näringsämnen varje dag.. Dessutom så ju äldre man blir desto mer näring behöver man och mindre energi. Man ska äta näringstät kost inte energirik. Genom att äta LCHF eller efter Lowcarbguiden så minskar man i vikt. Man ska tänka på intaget av mjölkprodukter och grädde då forskning visat att det blir negativ effekt av mjölk på kalkbalansen och skelettet har beskrivits. "Milk intakte and risk of mortality and fractures in women and men:cohort studies. BMJ 2014;349:g6015". I mjölkprodukter finns bl.a. galaktos, laktos som är sockerarter. Man ska även skilja mellan mjölkprodukterna som att naturell yoghurt är det bästa av dem vad man idag har kunskaper om. Att äta en balanserad kost med ett kostintag där kolhydratintaget inte överstiger hjärnans behov torde vara det bästa för människan med näringstät inriktning. Professor Fisone, Fisonelaboratoriet, KI fick en fråga av mig inför inledningen av "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat, sida 8, professorns svar på frågan: Kolhydrater blir till glukos i kroppen och hur många kolhydrater behöver hjärnan dagligen? -"Det är uträknat att glukos utnyttjat i hjärnan är 31 mikromol/100 gram av hjärnans vikt/minut. (se som ex. Kety S.S. Den generella metabolismen av hjärnan in vivo i "The metabolism of the Nervous System", Pergamon Press, London. Med tanke på den molekulära vikten för glukos av 180 och en genomsnittshjärnas vikt på 1300 g, det betyder att i normala förhållanden i det dagliga glukosanvändandet är runt 100 g". Professor Fisones svar på frågan är mer utförligt i boken där han avslutade med: "Det är viktigt att veta att hjärnan svarar för ungefär 25% av den totala glukosförbrukningen i kroppen (och ungefär 20% av syreförbrukning). Lågkolhydratkost behöver inte innebära näringsbrister om man äter en bra kost men den studie som ligger till grund för artikeln nedan säger inte mycket om vilken kosthållning, utbildningsnivå m.m. av de personer som munnen undersökts på från de 17 olika sjukhusen i landet. Man får veta att studien tittat på kopplingen mellan infektion och inflammation i munnen och påverkan på övriga kroppen i detta fall, kopplingen till hjärt- kärlsjukdomar, säger Björn Klinge. Frågan är om någon av de undersökta ätit efter LCHF eller lågkolhydratkost. Och om dessa eventuellt har genetiska anlag för vissa sjukdomar eller anlag för fetma som ofta leder till obesity. Obesity kan leda till följdsjukdomar som diabetes typ-2, hjärt- och kärlsjukdom m.m. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6925129 Copyright © I USA har man hittat en ny och sällsynt antibiotikaresistent bakterie i 27 delstater, hämtat ur en rapport från CDC. USA:s Centers for Disease Control and Prevention har varnat för antibiotikaresistenta bakterier under flera år men denna mardrömsbakterie är praktiskt taget omöjlig att behandla. Mardrömsbakterien är kapabel att sprida gener som gör dem oemottagliga för nästan all antibiotika, rapporteras av Scientific American. Omkring två miljoner amerikaner blir sjuka av antibiotikaresistenta bakterier varje år och tiotusentals dör.
"There are certain bacterial genes that are more worrisome than others, that are much harder to treat", Dr. Adalja said. "These genes are lurking in American patients and they are spreading in hospitals and health care facilities". Dr. Adalja arbetar vid the John Hopkins University Center for Health Security. Copyright © |
SkribentGun-Marie Arkiv
September 2024
Kategorier |
Kostens underverk
En påbyggnads blogg
hem |
om |
tjänster |
kontakt |
Copyright © Fluffins