Moralutveckling
Letade efter ett par böcker jag saknat i bokhyllan, tyvärr hittade jag dem inte. Däremot så började jag läsa annan litteratur som ingått i min utbildning till lärare. Civilrätt är en av dessa.  Pacta sunt servanda betyder att avtal skall hållas, men satsen har inte generell juridisk giltighet vid ett muntligt avtal. Om  A  avtalar att sälja något till B blir avtalet regelmässigt "juridiskt bindande".  Men om A då inte håller sig till det A sagt, blir A inte straffad då avtalet inte är straffsanktionerat.  Det som kan hända är om A inte håller avtalet kan A drabbas av påföljder t.ex. dömas att betala skadestånd till B. Skulle A inte betala skadeståndet, kan utmätning av A:s tillgångar bli aktuella. Rättsordningen är en social företeelse. Den är ett uttryck för eller en sida av samhällslivet och tänker man bort samhällslivet är det meningslöst att tala om rättsordning.  Under historiens lopp har rättsordningen kommit att mer och mer knyta sig till staten, och den civiliserade staten betraktar det som en av sina viktigaste uppgifter att fastställa och opartiskt tillämpa en bestämd rättsordning. En stat, som fullföljer denna uppgift och därigenom skänker sina medborgare rättstrygghet, även gentemot statens egna myndigheter, betecknas som en rättsstat. Vanligen har varje självständig stat sin särskilda, för statens område enhetliga rättsordning. Sverige har svensk rätt o.s.v. Vissa stater innesluter dock områden med delvis skilda rättsregler. 
Den inomstatliga rätten, har enligt gammal tradition eftersträvat en mer principiell indelning, räknat i två huvudområden, privaträtt och offentlig rätt. 
​
Från 1700-talets slut sökte man på skilda håll i Europa sammanfatta de viktigaste rättsreglerna i stora systematiska lagverk. På privaträttens område inleddes med "Preussisches Allgemeines Landrecht", (1794). Därefter utkom i Frankrike "Code civile (Code Napoleon)" år 1804 och år 1811 den österrikiska "Allgemeines bürgerliches Gesetzbuch". Därefter följde ett antal betydelsefulla systematiska civillagar i länderna. Tysk, schweizisk och österrikisk rätt kan sammanföras till en särskild grupp. Nordisk rätt kan sägas utgöra en speciell grupp mer påverkad av kontinental än angloamerikansk rätt. Den svenska rätten är inte enhetlig utan började träda fram som ett antal av landskapslagar. De upptecknades under 1200- till 1300-talet först som privata minnesanteckningar s.k. rättsböcker. De kom med tiden att delvis bli officiellt stadfästa lagböcker. Ca 1350 kom två allmänna lagar: Magnus Erikssons allmänna landslag och Kristoffers allmänna landslag, 1442.  År 1734 års riksdag beslutades en ny allmän lag, Sveriges rikes lag. Den lagen bildar utgångspunkten för den svenska civil-, straff- och processrättens nyare utveckling. Fortfarande gäller vissa av lagens civilrättsliga regler i oförändrat skick. De var nio s.k. balkar som indelats i: giftermålsbalken, ärvdabalken, jordabalken, byggningabalken, handelsbalken, missgärningsbalken, straffbalken, utsökningsbalken, rättegångsbalken. Flertalet av 1734 års lags bestämmelser har upphävts och ersatts av nya stadganden. Nya balkar har tillkommit eller kompletterats. 
I handelsbalken har vissa stadganden bevarat sin formella giltighet, men de viktigaste reglerna på detta område finns numera i nyare särskilda lagar (avtalslagen, köplagen, skuldebrevslagen är några exempel). 

Vanligen använder man vid studiet av lagar och författningar en årligen på Norstedts förlag utkommande privat lagedition, jurister emellan kallad "lagboken". Den har två huvudavdelningar, själva lagen och bihanget. "Själva lagen" bygger på balkindelningen i 1734 års lag och upptar under de olika balkarna de nyare lagar och författningar, som trätt i stället för de ursprungliga stadgandena. Under HB finner man t.ex. inte bara de ännu kvarstående delarna av HF i 1734 års lag utan även avtalslagen 1915. 

Lagar och andra författningar kommer till efter mer eller mindre omfattande förarbeten. För viktigare lagar tar förarbetena ofta flera år som  börjar med en utredning. Därefter följer ett betänkande som innehåller förslag till lagtext d.v.s. motiv d.v.s. en redogörelse för de tankegångar på vilka kommittén grundat sitt förslag. Betänkandet går ut på remiss till bl.a. myndigheter. Remissvaren skickas till och bearbetas av respektive vederbörande statsdepartement t.ex. centrala lagfrågor i justitiedepartementet. Därefter inhämtas yttrande av lagrådet. När lagrådets utlåtande är klart går förslaget återigen till departementet om det ska överarbetas. Därefter sker en kunglig proposition till riksdagen. Riksdagen behandlar propositionen i utskotten och sedan i plenum. Bifalles propositionen anmäles det i skrivelse till Kungl. Maj:t, som promulgerar lagen. 

Avtal och andra rättshandlingar. Avtalet har förmedlat omsättning av varor och tjänster.  Avtal skall hållas (pacta sunt servanda) och även rättsordningen utgår härifrån, men det går inte att nöja sig med en så enkelt formulerad princip. Avtalen måste tolkas - deras innebörd är inte alltid klar även om lagar bör skrivas så att de kan förstås utan alltför stora svårigheter - dessutom måste rättsordningen komplettera avtalen genom att uppställa regler, som avgör sådana frågor, som parterna underlåtit att lösa genom avtalsbestämmelser. Rättsordningen måste ytterligare i viss mån ta ståndpunkt till avtalens innehåll; den är inte villig att godtaga och ge sin sanktion åt vilka avtal eller avtalsbestämmelser som helst utan förklaringar vissa utan juridisk verkan (även om de inte skulle bero på tvång, svek, misstag e.dyl.). 

I svensk rätt har man sedan gammalt varit mycket återhållsam med att i skriven lag införa regler av allmän och abstrakt karaktär. Först i modern tid har lagstiftaren - genom AvtL av 1915 - givit uttryckliga lagbestämmelser om avtals slutande, om fullmakt och om vissa allmänna grunder till rättshandlingars ogiltighet. AvtL är en av de många viktiga lagar, som vilar på nordiskt samarbete, och den har sin motsvarighet i de övriga nordiska länderna. Dessas avtalslagar är nästan ordagrant lika med den svenska. 
Vad gäller tolkning av avtalen bör de tolkas på ett  rimligt och förnuftigt sätt, med hänsynstagande till vad parterna kan antagas ha åsyftat och vad som överhuvud ter sig som rimligt innebörd i det avtalade. En avtalande bör emellertid se till, att avtalet klart ger uttryck åt vad som åsyftas. I våra dagar har avtalen betydligt mera än förr blivit standardiserade.  
Innehållet är hämtat från boken Civilrätt, Åke Malmström, Gleerups.
Moralutveckling - en bok från lärarstudier - Bedömning av rätt och orätt från barndom till vuxen ålder. Bokens författare är: en tvärvetenskaplig forskare. Han är teologie doktor och docent i religionspedagogik samt filosofie doktor, docent i pedagogisk psykologi, Kurt Bergling. förlag Liber.
Varför skriver man ut personers utbildning, yrke och kompetens?
Varför inte skriva:  Studerat religion och pedagogisk psykologi? Är det värdigt, korrekt eller respektlöst att förändra en persons kompetenser och därtill kommande titlar? Jag personligen anser det fel. Alla måste vi kämpa för att åstadkomma ett resultat men vi ska inte kämpa för att misskrediteras av okunskap.  Kunskaper är en grund till försäljning bl.a. av litteratur genom förtroende, intresse, nyfikenhet och önskan om utökad kunskap vilket är det utbildning grundar sig på. Lärare undervisar för utveckling. "Redan vid den moderna psykologins uppkomst vid slutet av 1800-talet påbörjades empiriska studier av moralutvecklingen hos barn." "Det kognitiva utvecklingspsykologiska betraktelsesättet har valts till utgångspunkt för denna bok. Det främsta skälet härtill är, att forskningsresultaten från denna riktning framgångsrikt kunnat läggas till grund för olika fostranpedagogiska insatser, såväl för fostran i skola, som hem och samhälle. Ett andra skäl är, att denna forskningsinriktning gett sådana resultat, som är tillämpbara i vår värdepluralistiska kultursituation. Med det kognitivt utvecklingspsykologiska betraktelsesättet följer nämligen, att den enskilda handlingen i sig vare sig betraktas som ond eller god, moralisk eller omoralisk. Det är istället ett tänkande som ligger bakom handlingen, som gör denna till rätt eller fel.  Detta moraliska tänkande undergår genomgripande förändringar från tidig barndom upp genom livet"
Moralutveckling, bedömning av rätt och orätt från barndom till vuxen ålder. Kurt Bergling, Liber.
​Copyright ©
​​

Från tidigare blogginlägg: 

• För många år sedan fick Sverige sin första kvinnliga läkare, vid namn Karolina Widerström. Det var en otroligt tuff och mentalt stark dam som bl.a. uttryckte följande: "Ty ännu har icke inträffat att kvinnan icke genomfört det som hon verkligen velat". Det är mycket sant och jag anser det ska gälla även för män, skriver för alla så skriver hen och hoppas Karolina skulle sagt att det är självklart. När hon levde från 1856 till 1949 var tankesättet annorlunda. Men i rimlighetens namn så måste det i denna tidsålder gälla ett hen för alla, anser jag. När Karolina blev Sveriges första kvinnliga läkare så gällde det förstås för hennes tidsera. Vi får alla kämpa men bör göra det i Karolinas anda, anser jag. Inte hur som helst, var som helst, när som helst men för alla i vårt demokratiska land bör vi föra utvecklingen framåt med kunskap som första argument och form.

Vill förtydliga att vi lever i en tidsålder med stor förändring dock så föds vanligtvis av arten Homo sapiens dvs ett manligt och ett kvinnligt kön, flicka eller pojke.  Ordet hen är ett ord som betyder han eller hon i ett och samma ord. Det är viktigt att formulera sig tydligt och jag tror inte Karolina menade annat än det hon uttryckte sig och det gör inte heller jag vid användandet av ordet men även en manlig homo sapiens kan genomföra det han verkligen velat.

 En länk som passar till inlägget om SVT:s kommande dietkostprogram , se nedan. Hur SVT: arbetar med sinaTV- program. Den bör läsas innan kommentarer ges i höst - om någon nu vågar, vill eller kan tycka till.  Så här tycker en leg.lärare bl.a. i samhällskunskap för gymnasiet: Om ett samhälle ska kunna gå framåt i utvecklingen behövs diskussioner samt feedback för det positiva och negativa (om det finns något). Diskussioner är en grund till utveckling. Om alla människor "har kappvänderi" tappar människor både förtroende och engagemang. Att leta fel ska man inte men om man anser att det här klarar jag  t.ex. söka en utbildning, ett arbete, laga en maträtt med eget recept, översätta en artikel, byta däck då ska man göra det.

Man ska alltid försöka se framåt även om ens värld känns "upp och ned". Det är dock viktigt att göra det rätt.  Därför önskade jag få möjlighet till synpunkter på recepten  om kosten LCHF, då jag grundat kosten 2008 med att skriva den första svenska kokboken med lågkolhydratkosten LCHF.  Och då jag har en lång kostutbildning i bagaget samt är examinerad lärare och därmed även van vid att skriva kostschema, ansvara för budget m.m.  Med mina böcker, Smörstektböckerna med LCHF-kost och Lowcarbguiden, minskar vikten men det är endast Lowcarbguiden som minskar bukfetman i första hand.  Vissa saker är vi människor bättre på än andra och förhoppningsvis kan vi våra yrken genom utbildning som bygger på kunskaper. Läraryrket har varit både lärorikt och roligt men tyvärr alltför stressigt.

Igår ringde en gammal vän, som jag känt sedan början av 1970-talet, som berättade att hans dotter nu letar nytt arbete. Jag blev ledsen när jag hörde det då hon kom att utbilda sig till gymnasielärare. Hon var, och är säkert fortfarande, uppskattad och omtyckt av elever, föräldrar, kollegor men stressen och mycket annat med yrket gör att hon som lärare nu lämnar yrket framöver.  Det är inte bra när var fjärde lärare i Sverige funderar på att gå ned i arbetstid, enligt tidningen Skolvärldens senaste nummer. Kunskap är det viktigaste vi har och den måste man värna om, vilket jag försökt och försöker genom mina böcker och föreläsningar om hur man kan skydda sitt hjärta med hjälp av kost och livsstil. 

Livsstil är bl.a. sömnen som är en viktig del av människans liv. Det har i dagarna kommit fram ny forskning vid Uppsala universitet, som visar att sömnen påverkar funktioner som inlärning och att hantera stress. Solljus och fysisk aktivitet under dagen hjälper oss att sova bättre.  Så här säger Christian Benedict, docent i neurovetenskap:  - Tidigare forskning har visat att arbetsmiljön är viktig för nattsömnen. En arbetsmiljö med stress och oro kan ge sömnproblem, vilket i sin tur påverkar oss psykiskt. Det har dock inte helt klarlagts tidigare hur sömnbrist påverkar vår arbetsförmåga.

Det är under sömnen som hjärnan bearbetar dagens information. Under sömnen sållar hjärnan bort dålig information och sparar den viktiga. C. Benedict har undersökt hur sömnbrist påverkar förmågan till stresshantering. inlärning och arbetsprestationen i övrigt.  Hjärt- och kärlsystemet är beroende av sömnen och risken för diabetes typ-2 ökar för att  utvecklas vid kronisk sömnstörning. 

I ett experiment utsattes studenter som sovit olika länge för bl.a.  ett avancerat matematiktest som motsvarar stressade situationer vanliga på arbetet eller i skolan.  Så här svarade docent Benedict: - Vi kunde konstatera att sömnbrist påverkar vår förmåga att prestera och bedöma på ett negativt sätt. De som sovit en hel natt klarade det bra men de som hade sovit en halv natt tappade tio procent av informationen. 

Undersökning har visat att mellan 30-40 procent av alla vuxna sover mindre än 7-8 timmar per natt, som är rekommenderat. Man anser att mobiltelefoner och övrig digital tillgänglighet påverkar vår sömn men det är även viktigt att man får solljus och fysisk aktivitet för en bra nattsömn. I min bok Hjärtvänlig mat livsstilsboken som skyddar ditt hjärta, Norstedts förlag, där jag har en medförfattare, står det mer om sömnens betydelse och dess påverkan på kroppen. Jag tog kontakt med professor Torbjörn Åkerstedt innan boken skrevs då jag ville att han skulle intervjuas och vissa frågor som jag tog upp med honom finns med i boken. Det är en bra bok med många goda recept som är näringsrika. Boken tar förstås också upp hur stress påverkar hjärtat. Boken är skriven p.g.a. personliga orsaker och det ligger flera års arbete med att läsa litteratur och studier bakom mitt synopsis.

Jag vill påpeka att de lärare som är utbildade och examinerade lärare vill göra ett bra arbete och är ärliga människor. Lärare är, som jag upplevt det, människor som vill göra sitt bästa för andra både barnen de utbildar och undervisar samt deras föräldrar.  Jag har utbildat och varit handledare för både lärarkandidater och vuxna och anser att även de är personer som vill väl. Jag tycker att man ska se till lärares dåliga ekonomiska situation då lärare bl.a. som jag själv är eller andra lärare blir fattigpensionärer. Det är inget man tänker på så som ung men sparandet behövs för att klara en pension efter en femårig akademisk utbildning där man lånar pengar från CSN för studier och börjar arbeta vid ca. 30-års ålder. Då händer följande: Man måste spara ca. 4.000 :-  -- 5.000:- kronor i månaden för att få en normal pension på ålderns höst.

Vill Sverige ha kunskaper för sin kommande befolkning behöver landet utbildade och examinerade lärare för att hålla en acceptabel nivå i relation till andra I-länder. Hur vet man det? Jo, PISA-undersökningen visar resultat. När jag var ung låg Sverige i topposition. Idag gör vårt vackra land inte det längre. Kunskapsnivån sänks konstant. Att kunna läsa, räkna och skriva är grunden för kunskap. Är grunden stabil går det lätt att bygga vidare, är grunden vinglig blir det svårare. Lärare orkar inte fortsätta i yrket, bl.a. på grund av stress, som är examinerade och legitimerade och då blir det svårt. Därtill är det bra med en lön som står sig i konkurrens med andra yrken. Här får man väga för- och nackdelar d.v.s. hur viktig är kunskap?  Kanske är den som jag uppfattat SVT:s programserie och som jag fått besked om den går inte att jämföra! Tror inte vi kan lyfta bort PISA-undersökningar, prov,  läxförhör, försvara sin uppsats, disputationer och säga att "Jag jämför inte Din kunskap  med andras".!!!!!!!! Som lärare för att detta inte ska missförstås väljer jag ett nytt uttryck: jag vill inte ge en "känga" till någon utan i mitt fall är det en pjäxa som är så mjuk och behaglig att den kan hjälpa mot skavsår.
Se inte ned på lärare för att de har lågstatus i Sverige, det är de som lagt grunden till att alla svenska medborgare kan läsa, skriva och räkna. Det är grunden för att klara gymnasiet och en vidareutveckling i samhället.

• Att klara grundskolan är basic som många klarat av och därifrån skaffat sig en excellent vidareutveckling. Alla måste inte fixa gymnasiestudier men du som  får magont och tvekar när du läser detta, kom ihåg att du är du och att du inte bara är värd ett bra liv och en bra tillvaro utan att du fixar det och mycket mer när du tror på dig själv. För du vet inuti dig själv att klara det du förutsätter dig.
• För många år sedan fick Sverige sin första kvinnliga läkare, vid namn Karolina Widerström. Det var en otroligt tuff och mentalt stark dam som bl.a. uttryckte följande: "Ty ännu har icke inträffat att kvinnan icke genomfört det som hon verkligen velat". Det är mycket sant och jag anser det ska gälla även för män, skriver för alla så skriver hen och hoppas Karolina skulle sagt att det är självklart. När hon levde från 1856 till 1949 var tankesättet annorlunda. Men i rimlighetens namn så måste det i denna tidsålder gälla ett hen för alla, anser jag. När Karolina blev Sveriges första kvinnliga läkare så gällde det förstås för hennes tidsera. Vi får alla kämpa men bör göra det i Karolinas anda, anser jag. Inte hur som helst, var som helst, när som helst men för alla i vårt demokratiska land bör vi föra utvecklingen framåt med kunskap som första argument och form.
•  Det kan inte vara fel att Sverige blir toppat i PISA-undersökningar även om det är decennium sedan så kan  detta ändras. Vi ska vara medvetna om att våra kunskaper mäts mot andra länders och att vi inte kan göra mer än vårt bästa. Tänk på Karolina och var stark genom att våga tro på dig själv i första hand utifrån gällande riktlinjer för ett fungerande samhälle. Vi människor måste leva våra liv och våga det i jämförelse med andra vad de än säger för så fungerar samhället. Vi förlorar inte på att våga vara oss själva utan vinner på det i förlängningen och kom ihåg att det finns bara en en av dig och det är Du. Ta hand om Dig.

​​Copyright ©
Länk till SVT:s underlag för sin arbetsdokumentation:
https://www.svt.se/nyheter/sa-arbetar-vi-pa-svt-nyheter

En vanlig diet är LCHF som kom på pränt med första svenska kokboken med LCHF-kost: Smörstekt läckra recept för lågkolhydratkosten LCHF, Bilda 2008. Då var kosten jag grundade inte känd. Alla kostböcker med LCHF är inte LCHF även om alla önskar att det var så.
Nu kommer SVT:s vetenskapsredaktion att göra ett månadslångt program, d.v.s. flera olika avsnitt om dieter. En av dessa är förstås LCHF. Tyvärr, får jag som är van vid att skriva scheman, bl.a. kostscheman då jag utbildat och är legitimerad hem- och konsumentkunskapslärare med behörighet att undervisa barn och vuxna  INTE möjlighet att delta som inspiratör eller att få se över recepten. Detta trots att jag är författare till den första svenska kokboken med LCHF-kost där flera läkare och leg.tandläkare skrivit sina texter om varför man kan äta LCHF.
Jag har erbjudit min hjälp gratis för att det ska bli näringsrika recept med viktminskning som följd efter rekommendationerna från SLV, NNR och WHO och förstås en LCHF-kost som är allsidig med kokosmjölk, smör, olivolja, rapsolja, grönsaker, färska kryddor, nötter och frön, avokado, citrusfrukt, bär, baljväxter, fisk, kyckling och en gång i veckan en kötträtt, goda och nyttiga smothies, Inget socker eller andra snabba kolhydrater, inget som ger höga kolesterolvärden eller snabba blodsockersvängningar och inte heller näringsbrister. Det ska vara tillräckligt med hjärtskyddande fibrer, aminosyror, antioxidanter och ett sockersug som försvinner. SVT är inte intresserade av receptgranskning för de har en inspiratör de är mycket nöjda med.  
Programmet har ännu inte spelats in så är du frisk och överviktig samt har en partner hör av dig till SVT:s vetenskapsredaktion så blir du smal med LCHF,  i bästa fall får du allt det jag ovan kan erbjuda med mina kunskaper. Då jag tyvärr inte får se över recepten vet jag därför inte vad som ingår i dem.
Enligt SVT så brinner inspiratören de har för LCHF. Det har även många av mina f.d. elever gjort i sina olika ämnen men alla fick inte högsta betyg eller hade alla rätt. Nu får tydligen LCHF alla rätt  enligt SVT:s vetenskapsredaktion eftersom de är mycket nöjda med alla inspiratörer. Jag grundade ju bara kosten så jag räknas alltså inte. Men jag fick svaret att min kunskap inte jämfördes med andras.
Under artikeln för sökande par till SVT:s dietserie står: SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.      
Programmet kommer att sändas i höst i SVT1. När ni som äter LCHF enligt ovan och ser om något inte stämmer så hör av er till mig så kan vi gemensamt se om löftena infrias. Inlägget kommer att finnas kvar och kommentarer välkomnas till höstens programserie. Jag kommer endast att ha synpunkter för programmets LCHF,  som alltså bör hålla vad som utlovas för dieten då jag gratis erbjudit min experthjälp. Övriga dieter har jag inga synpunkter på.
Länk för info till programmet: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/svt-vetenskap-soker-par-som-under-en-manad-vill-prova-en-ny-diet   

Tillägger att den kost som man kan läsa om hos Livsmedelsverket är allmänna kostråd till en befolkning. Livsmedelsverkets kostråd är inte dietkost för en viss grupp. LCHF är en dietkost främst mot diabetes, övervikt samt för att undvika karies.
"Karies uppstår p.g.a att vissa bakterier har förmåga att bilda syra då de får tillgång till kolhydrater - framför allt socker. Denna syra löser upp tandens hårdvävnad. Via saliven återlagras mineral i tandytan under perioder då bakterierna inte har tillgång till socker. Om syraattackerna blir frekventa eller långvariga hinner inte en återlagring ske utan successivt förloras alltmer mineral och ett "hål" bildas i tanden. Efter varje intag av socker varar syraattacken på tänderna ca 30 minuter. Frekvensen av sockerintag är därför av stor betydelse; ju frekventare intag - ju större risk att karies utvecklas. Om fluor finns tillgängligt minskar utlösningen av tandens hårdvävnad. En regelbunden fluoranvändning via t.ex. fluortandkräm och kostvanor som innebär ett lågt intag av sockerprodukter är därför ett bra sätt att minska risken för karies." Hämtat från "Smörstekt fortsättningen med LCHF för hjärtat": delar av förordet skrivet av  professor Lars Gahnberg, leg.tandläkare. 

Socker är sackaros, fruktos, glukos, laktos, galaktos, malt, sötningsmedel t.ex. aspartam, cyklamat som är sötare än socker dvs rörsocker, sackaros.  Socker belastar bukspottkörteln och ju äldre man blir så desto mer minskar bukspottkörtelns funktion. Enligt WHO ska fria sockerarter inte överstiga 5-10 procent av energiintaget. Recepten måste alltså beräknas även utifrån detta perspektiv som i allra högsta grad ingår i "min" LCHF därför bad jag  professor Gahnberg skriva förordet då det är samma text som i den bok där LCHF först grundades:  Smörstekt 2008. Karies ändras inte som LCHF-kosten har gjort med alla olika förslag av LCHF-böcker och utbildningar, tidningar m.m.  under årens lopp. Smörstektböckerna är det närmaste facklitteratur i kosten som funnits och kommer att finnas. Då kosten grundlades genom att LCHF trycktes som lågkolhydratkost, d.v.s. 2008.
Dessutom är det viktigt att "min" och vissa specialisters LCHF-kost är enligt Nordiska näringsrekommendationer då i min senaste LCHF-bok nya och gamla recept är lagade utifrån dessa. I korthet innebär det: minska energitätheten, öka näringstätheten, förbättra kolhydratkvaliteten och tänk på tillagningssättet. 
​​Copyright ©

Kära läsare av min blogg,
Som examinerad lärare börjar jag detta inlägg d.v.s med Kära .... för många lärare är det ett standarduttryck att börja ett inlägg på så vis ..   Faktum är att lärare skriver till föräldrar i flera sammanhang. Ibland börjar man även med Bästa eller något annat välformulerat ordval.
I ett större sammanhang härom dagen, där jag medverkat, så fick jag höra att min kunskap i kost var mycket stor och frågan om hur jag kan ha så mycket kostkunskaper ställdes av flera olika personer. Tyvärr, kom jag inte att tänka på  f.d. styrelseordföranden för Svenskt Näringsliv.
Jag borde förstås svarat: "Vad ... får jag för det?". För som  examinerad och legitimerad lärare, författare så kan man verkligen hamna i en "gråzon" där  inte möjlighet givits till en korrekt författarpresentation på den bok som man själv är upphovet till, då jag skrivit synopsis och står för bokidé samt grundkontakt med förlaget, om man har otur med ett större förlag.  Kanske även ett mindre - inte vet jag. Jag vet dock säkert att Bilda förlag skickade mig den första boken innan den gavs ut och det gjorde även dåvarande  ICA-bokförlag som var helt korrekta. Därtill skrev jag min egen författarpresentation. Vad önskar vi författare oss? Det kan inte jag avgöra för andra men för egen del är jag tacksam över att  SLFF finns som är Sveriges Läromedelsförfattares Förbund där det handlar om att man ska respektera kunskap. Det är trots allt - även om pengar och för vissa är kontakter viktigt - det som är grunden för utbildning i Sverige och förhoppningsvis även i andra länder. För vem kan läsa och skriva utan kunskap, inte ens segla förutan vind! Kanske vi är inne i en ny trend där lärare och utbildning samt kunskaper ska förtryckas av vissa och är det i så fall rätt? Synpunkter välkomnas.

Idag har ett förslag av regeringen (www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/hardare-straff-for-matfusk) lagts för ett hårdare straff för matfusk. Regeringen vill att straffen för matfusk ska skärpas och föreslår i en proposition till riksdagen att allvarligare former av fusk ska kunna leda till fängelsestraff på högst två år. En förklaring till detta är att människor ska kunna känna sig trygga med att den mat som de köper är den föda som den utger sig för att vara. Matfusk skadar det svenska varumärket samt förtroendet för svenska livsmedel. Enligt förslaget ska de nya lagarna börja gälla från den 1 januari 2019.   Det gäller livsmedel, foder och animaliska biprodukter.

Matfusk är självklart inte bra för människan. Det är heller inte mängder av socker och salt i färdigmat som finns att köpa i dagligvarubutikerna, rätter som serveras av restauranger som t.ex. lunchmat. Det står dessutom sällan på restaurangernas menyer om det är svenskt ursprung, d.v.s. fött och uppväxt i Sverige. Vi har, enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport fått kunskap om att medborgare i Sverige i åldrarna 16-84 år under perioden 2006-2016, så är drygt hälften av befolkningen överviktiga eller feta. Detta leder i sin tur till följdsjukdomar som högt blodtryck, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Man beräknar att ungefär var tredje medborgare drabbas av hjärt- och kärlsjukdom eller stroke i Sverige. Kosten är LIVSVIKTIG. Förutom att människor lider så kostar det samhället (skattebetalarna) miljardbelopp varje år. Motion är en viktig del för folkhälsan men alla måste äta och att äta rätt är inte helt okomplicerat. Forskning visar att man t.ex. ska äta näringstät mat inte energirik mat och man får försöka lära ut i samhället dessa viktiga skillnader. Forskning visar att man inte ska äta ett för högt intag av vissa antioxidanter. Antioxidanter behöver kroppen för att kunna hantera de skadliga fria radikalerna - står om under LCHF och vetenskaplig forskning där jag tagit upp bl.a. peroxider och DNA-molekyler som skadas. Det behövs krafttag i utbildning och information för samhället om kostnaderna och hälsan ska kunna förbättras för människor.
Det finns mycket människor kan göra själv för att bidra till en bättre folkhälsa men t.ex. jag själv har inte fått något utrymme i media utan får på detta vis och genom föreläsningar försöka nå fram till människor.  
​​Copyright ©

  Enligt ny forskning av en studie som varat 20 år i kostmönster med lite kolhydrater och mycket mättat fett samt protein jämfört med ett kostmönster med lite kolhydrater och mycket vegetabiliskt fett och protein. Rapporterades ökad risk för insjuknande i typ 2-diabetes för ett kostmönster med lite kolhydrater och mycket mättat fett samt protein. I studien med lite kolhydrater och mycket vegetabiliskt fett och protein, rapporterades inte ökad risk för insjuknande i typ 2-diabetes. Studien gjordes på kvinnor med graviditetsdiabetes där kvinnorna följdes i 20 år.  Därav rekommenderar jag Lowcarbguiden - den hjärtvänliga vägen till ett smalare och sundare liv (dock inte till gravida utan läkares godkännande, då det är en bok som ger viktminskning).

Bokens recept är beräknade och uträknade med hjälp av dietisternas kostprogram och boken är även faktagranskad.  Recepten är för vuxna och beräknade för två personer. Under en period om två veckor minskar bukfetma - och midjemåttet förbättras - samt några färre kilon sker vid viktminskning. Bokens recept och upplägg är alltså för att minska bukfetma och för att kunna användas mot diabetes typ 2. Man ska äta på bestämda tider och motion är lika mycket en promenad i lagom rask takt 30 minuter. Detta enligt Baltimore-studien. Det är viktigt att röra på sig för blodtrycket. Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat är också en utmärkt faktagranskad bok med kolhydratintag av 55-60 gram kh/dag och en kost där grönsaker, frukt och bär varieras med andra näringsämnen samt vegetabiliskt fett ingår i recepten. Smör ingår i flera recept i mindre mängd. Smör är ett mättat fett men med receptet i min bok Smörstekt, så till smör ingår olivoljan som ger en fin balans och det blir en hälsosam kombination.  Det är med mat som med människor alla är olika. Effekterna av gener och vilka typer av grönsaker som inte är bra för vissa personer men väl för andra tas inte med i studien vad jag sett.  Att äta för mycket av fleromättat fett är inte bra och att äta för mycket kolhydrater är också skadligt för människan. Ett mindre intag av mättat fett i kombination med oliv- eller kallpressad rapsolja och lite mineralsalt samt vatten är inte skadligt. Människan måste äta fett bl.a. för kroppstemperaturen. Yoghurt går bra att baka på precis som fil. Den feta vispgrädden kan man utesluta precis som charkprodukter exempelvis korv. Det är främst det mättade fettet som även finns i rött kött som man ska dra ned på. När det gäller viltkött finns det inte någon tillförlitlig forskning. Fjäderfä innehåller mest enkelomättat fett vilket är det bästa fettet enligt studier. Olivolja består till största delen av enkelomättat fett. Nötter och frön är bra i mindre mängd, 20-40 gram/dag då de innehåller både fibrer, fleromättat fett och protein. Surdegsbröd med råg och havre är bättre än annat bröd då det tar längre tid för spjälkningen p.g.a. fytinsyran. Hårt och mjukt surdegsbröd finns att köpa men är lätt att baka själv precis som fröknäcke med mandelmjöl (kan bytas till havremjöl).

Protein är kroppens främsta byggsten men det innebär inte att man ska frossa i protein. Att äta russin som är torkad frukt innebär ett rejält sockerintag. Socker är något vi ska dra ned på och minska men jag har i litteratur och recept sett att t.o.m. en svensk livsstilsprofessor är mycket för både sockerarter i torkad frukt och sackaros bl.a. i sin egna kladdkaka. Det är inte något jag som lärare i kost rekommenderar till någon varken elev eller andra. Socker ger karies och leder till en försämrad folkhälsa därför att socker ger övervikt och kan leda till fetma. Vi vet att mer än hälften av den svenska befolkningen har övervikt eller fetma. Därför bör man inte rekommendera människor till intag av socker i olika former genom ohälsosamma recept eller för att få böcker sålda. Dessutom såg jag i samma bok flera recept där solrosolja rekommenderades. Solrosolja är växtbaserad men absolut inte Livsviktig utan snarare tvärt om när den blir upphettad.  Det bildas då mycket aldehyd. Det är farligt att få i sig stora mängder av. Forskning visade detta år 2015.  En livsstilsbok som även rekommenderar en mörk chokladkaka i skafferiet förutom ovan nämnda. Chokladkakor innehåller mycket socker och ibland kan även transfett förekomma. Transfett är en väg till hjärt- och kärlsjukdom. Det borde finnas mer faktagranskning av kost- och receptböcker som säljs skrivna av både läkare och andra. En faktagranskning av en oberoende nämnd som har minst Kostvetenskap A och Kostvetenskap B som jag själv förutom min lärarutbildning. Det är bara ett par års extra studier vid högskola.  Det skulle hjälpa upp  den svenska folhälsan betydligt.  Motion är viktigt men äta en balanserad och näringsrik kost är Livsviktigt.  

Solrosolja och majsolja producerar aldehyd på nivåer 20 gånger högre än WHO:s rekommendation. Smör, olivolja, rapsolja producerar mycket mindre aldehyd. Solrosolja och majsolja är inte  bra när de utsätts för värme, t.ex. bakning eller matlagning. Forskning av professor Grootvelds team vid De Montfort University, Leicester, DMU.

​​Copyright ©

 
Information från ny svensk-finsk forskning

• Grupp 1, SAID (severe autoimmune diabetes): motsvarar i princip typ 1 diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in the adult), och karaktäriseras av insjuknande i låg ålder, dålig metabol kontroll, försämrad insulinproduktion och förekomst av GADA-antikroppar.
• Grupp 2, SIDD (severe insulin-deficient diabetes): omfattar personer utan antikroppar med högt HbA1C, försämrad insulinproduktion och måttlig insulinresistens. Grupp 2 har den högsta förekomsten av retinopati.
• Grupp 3, SIRD (severe insulin-resistant diabetes): karaktäriseras av kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens. Grupp 3 hade den högsta förekomsten av njurskador vilket också är den följdsjukdom som kostar samhället mest.
• Grupp 4, MOD (mild obesity-related diabetes, MOD): omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder.
• Grupp 5, MARD (mild age-related diabetes, MARD): är den största gruppen (ca 40%) och samlar de äldsta patienterna.

– De som har allra mest att tjäna på den nya diagnostiken är de svårt insulinresistenta (grupp 3) eftersom de i dag är de mest felbehandlade, säger professor Leif Groop.
Resultatet överträffade förväntningarna
Forskarna har sedan upprepat analysen i ytterligare tre studier från Sverige och Finland.
– Resultatet överträffade våra förväntningar och överensstämde mycket väl med analysen från ANDIS. Den enda skillnaden var att grupp 5 var större i Finland än i Skåne. Sjukdomsutvecklingen var anmärkningsvärt lika i de båda grupperna, säger Leif Groop. Hämtat från Lunds universitet, nyheter och press. 
​
Utifrån paradigmskiftet så kommer detta att leda till en förbättrad vård och på sikt en ny utbildning för dietister och läkare vad gäller bl.a.  kost för diabetiker. Behandlingen kommer därmed att ändras på mer än ett sätt, det är min synpunkt.