Ny studie samt första boken med LCHF - "Smörstekt", 2008 och "Smörstekt fortsättningen" om hjärt- kärlsjukdom och tandlossning

År 2008 utkom den första svenska kokboken med LCHF som jag själv skrivit med recept, inledning och texter från läkare och en professor i tandhälsa. Redan då jag började äta LCHF insåg jag att det är sockret i alla dess former som ger försämrad tandhälsa. Därav bad jag professor Gahnberg, leg. tandläkare, skriva en text om LCHF och tandhälsa.
Den texten blev förordet i Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat. "En bok med recept på maträtter med lågt kolhydratintag är glädjande ur ett munhälsoperspektiv. Måltider som ger en långvarig mättnadskänsla minskar behovet av frekventa mellanmål och därmed risken att utveckla karies. Förutom att på detta sätt bidra till en bättre folkhälsa kan "Smörstekt" också användas som ett konkret hjälpmedel för de patienter som har speciella problem med karies". Så avslutar professorn sitt förord.  Svensk forskning har i sitt  projekt PAROKRANK (Parodontit och kranskärlsjukdom) redovisat resultatet i januari 2016.

Studien var ett samarbete mellan kardiologer, diabetesforskare, epidemiologer och forskare från avdelningen för Parodontologi vid institutionen för odontologi på Karolinska sjukhuset och KI. Studien visade att de patienter som har en första hjärtinfarkt också har ökad förekomst av parodontit (tandlossning) jämfört med kontrollgruppen. Resultatet visade 28% högre risk att få en första hjärtinfarkt. Detta efter att riskfaktorer justerats som diabetes, utbildningsnivå, rökning och civilstatus. Nu har ytterligare en studie visat att allvarlig tandlossning är en riskfaktor för hjärtinfarkt hos kvinnor. Studien finns att läsa om nedan och där framkommer att kvinnor visar en ökad känslighet för vissa riskfaktorer och inflammatoriska reaktioner jämfört med män.

Att lyfta fram sockerarternas påverkan inte bara för karies utan även för diabetes, inflammatoriska tillstånd m.m. borde vara en självklarhet men idag har läraryrket där bl.a. den forna tidens Hem-och konsumentkunskapslärares utbildning tagits bort. Det krävs nu endast en lärarutbildning och 30 Hp (nya Hp) så är man HK-lärare. Det var tidigare en utbildning som krävde kunskaper i Kostvetenskap där metabolism, dietetik, livsmedelskemi, mikrobiologi, sociologisk näringslära, matlagningsteknik, livsmedelsvetenskap m.m. ingick samt resurshushållning, ekonomi och mycket mer. Om barnen inte får lära sig baskunskaper och grunderna ordentligt i skolan hur ska de då kunna utvecklas till friska och kunniga medborgare? I dagsläget är kost bl.a. den kost jag lade grunden till genom att skriva den första svenska kokboken med LCHF,  en del av det polariserade samhället. Därmed är utbildning och faktakunskaper av yttersta vikt för framtiden.

Livsstilen är av stor betydelse och boken "Hjärtvänlig mat livsstilsboken som skyddar ditt hjärta", Norstedts, är en bok som berättar om hur man genom enkla övningar och lättlagad god mat kan förbättra sin tillvaro.
För många idag verkar snabbmat och restaurangmat vara den "rätta" livsstilen och en timme eller två på ett gym.
Proteinpulver och andra tillsatser kan behövas vid styrketräning men knappast snabbmat och restaurangmat som ofta är alltför salt. Därtill vet man inte vilka ingredienser som ingår i restaurangmaten. Det finns stora risker med att inte kunna laga sin egen kost då människan behöver många viktiga näringsämnen varje dag.. Dessutom så ju äldre man blir desto mer näring behöver man och mindre energi. Man ska äta näringstät kost inte energirik. Genom att äta LCHF eller efter Lowcarbguiden så minskar man i vikt. Man ska tänka på intaget av mjölkprodukter och grädde då forskning visat att det blir negativ effekt av mjölk på kalkbalansen och skelettet har beskrivits. "Milk intakte and risk of mortality and fractures in women and men:cohort studies. BMJ 2014;349:g6015". I mjölkprodukter finns bl.a. galaktos, laktos som är sockerarter. Man ska även skilja mellan mjölkprodukterna som att naturell yoghurt är det bästa av dem vad man idag har kunskaper om. 

Att äta en balanserad kost med ett kostintag där kolhydratintaget inte överstiger hjärnans behov torde vara det bästa för människan med näringstät inriktning. Professor Fisone, Fisonelaboratoriet, KI fick en fråga av mig inför inledningen av "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat, sida 8,  professorns svar på frågan: Kolhydrater blir till glukos i kroppen och hur många kolhydrater behöver hjärnan dagligen? 
-"Det är uträknat att glukos utnyttjat i hjärnan är 31 mikromol/100 gram av hjärnans vikt/minut. (se som ex. Kety S.S. Den generella metabolismen av hjärnan in vivo i "The metabolism of the Nervous System", Pergamon Press, London. Med tanke på den molekulära vikten för glukos av 180 och en genomsnittshjärnas vikt på 1300 g, det betyder att i normala förhållanden i det dagliga glukosanvändandet är runt 100 g". 
Professor Fisones svar på frågan är mer utförligt i boken där han avslutade med: "Det är viktigt att veta att hjärnan svarar för ungefär 25% av den totala glukosförbrukningen i kroppen (och ungefär 20% av syreförbrukning).

Lågkolhydratkost behöver inte innebära näringsbrister om man äter en bra kost men den studie som ligger till grund för artikeln nedan säger inte mycket om vilken kosthållning, utbildningsnivå m.m. av de personer som munnen undersökts på från de 17 olika sjukhusen i landet.  Man får veta att studien tittat på kopplingen mellan infektion och inflammation i munnen och påverkan på övriga kroppen i detta fall, kopplingen till hjärt- kärlsjukdomar, säger Björn Klinge.  Frågan är om någon av de undersökta ätit efter LCHF eller lågkolhydratkost. Och om dessa eventuellt har genetiska anlag för vissa sjukdomar eller anlag för fetma som ofta leder till obesity.  Obesity kan leda till följdsjukdomar som diabetes typ-2, hjärt- och kärlsjukdom m.m. 
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6925129

​​Copyright ©
​