SMÖRSTEKT FÖRSTA OCH ANDRA BOKEN
​AV GRUNDAREN TILL LÅGKOLHYDRATKOSTEN, LCHF, 2008. SVERIGES FÖRSTA KOKBOK MED LCHF
SMÖRSTEKT LÄCKRA RECEPT FÖR LÅGKOLHYDRATKOSTEN LCHF
​
BOKEN SMÖRSTEKT FORTSÄTTNINGEN MED LCHF-KOST FÖR HJÄRTAT HAR VUNNIT VÄRLDSPRIS I GOURMAND WORLD COOKBOOK AWARDS

ANDRA BOKEN SMÖRSTEKT ÄR NÄRINGSTÄT LÅGKOLHYDRATKOST.
Bild
Chokladbollar ur boken "Smörstekt fortsättningen" Fotograf: Per Erik Berglund
Bild
Smörgåstårta LCHF Fotograf: Per Erik Berglund

Boken Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat finns ej som talbok. Ladda ej ned från nätet!

World winner in Gourmand World Cookbook Awards 2016-2017! 

Smörstekt fortsättningen - med LCHF-kost för hjärtat har vunnit i Gourmand World Cookbook Awards i Kina, Yantai, 27-28 maj 2017 med 211 tävlande länder. 
​Best in its category: Best Cookbook Photography in the world 2016. Boken gavs ut 2016 och nominerades som vinnare att tävla för Sverige med Bästa bilder för 2016. Boken fick certifikat av Gourmand World Cookbook Awards för nominering och bästa bilder för Sverige 2016 samt för världspris som bästa bilder för 2016, enligt ovan.
​Klicka på länken nedan
Se Gourmand Awards

Format Inbunden 
​ISBN 9789198175110
Sidor 162, vikt 432 gram
Fotograf Per Erik Berglund
​Formgivare och illustratör Anna Gunneström

Pilgrimsquash med räkor i nya boken "Smörstekt fortsättningen"

Böckerna finns att köpa hos internetbokhandeln.
​

Format Inbunden
ISBN 9789198175127 
 Sidor 128
Fotograf Wolfgang Kleinschmidt
Bild
© Anders Barkfeldt Lowcarbguiden

©apelfeldtsforlag.com ALL RIGHTS RESERVED

2016-03-28

​Metabolism  
Syra-bas balansen, pH-värdet, det osmotiska trycket samt
kort om  FETTER  och varför de behövs.
 
Det finns flera olika buffertsystem i kroppen och de är beroende av varandra  genom att de hjälper till att reglera kroppens syra-basbalans. Människan har ett normalt pH-värde på drygt 7, 4 dvs kroppens surhetsgrad, som är svagt alkaliskt och pH-värdet är beroende av balansen mellan syror och baser. Proteiner har en reglerande funktion för syra-basbalansen och även vattenbalansen i kroppen. Proteinet fungerar som en buffert för blodets pH-värde. Kalcium är till 40% bundet till proteiner i blodet, framförallt till albumin. I blodet bidrar albumin för att upprätthålla det osmotiska trycket.  Det osmotiska trycket är det tryck partiklar i vätska utövar på normal nervfunktion och att påverka syra-bas balansen. Kalium har stor betydelse för det osmotiska trycket, syra-basbalans,
normal njurfunktion, normalt blodtryck och för muskler och nervers normala funktioner. Vitamin D har ett specifikt transportglobulin. Transportproteiner fyller en viktig funktion då det transporterar A-vitamin. Är det brist på transportproteiner leder det till brist på A-vitamin. De fettlösliga vitaminerna är ADEK. Fettlösliga vitaminer är nödvändiga i viss mängd gärna enligt rekommendationerna. De vattenlösliga vitaminerna är B- och C-vitaminer dessa
försvinner ut ur kroppen med kroppsvätskor medan de fettlösliga stannar kvar olika länge i kroppen.
 
Vatten är det ämne i kroppen som det förekommer mest av och för män och kvinnor är vattenmängden lika i muskelvävnaden men ca 65 procent av kroppen består av vatten för en man och för en kvinna är det upp till 55 procent. Kvinnor har mer underhudsfett och underhudsfett har en låg vattenhalt. 
Vatten är viktigt och nödvändigt för kroppens vattenbalans, för syra-bas balansen m a o för kroppens pH-värde i kroppsvätskor och i blodet men även för det osmotiska trycket. När maten omvandlas, spjälkas, i kroppen transporteras avfallsprodukterna och näring, t ex vitaminer, med hjälp av vatten som också hjälper kroppen att reglera dess temperatur. Kroppen behöver 1,5 liter till 2 liter vätska här ingår även det som finns i födan.
 
Kroppens alla enzymsystem är helt beroende av ett stabilt pH-värde på drygt 7 för att över huvud taget kunna fungera bra och därför är syra- basbalansen ett mycket reglerat system. Äter man t ex mycket salt mat varje dag leder det till ett högt natriumvärde. Ett av kroppens reglerande system är natrium- och kaliumbalansen.  Mat och dryck påverkar vår kropp och dess olika buffertsystem precis som våra övriga levnadsvanor. Ett annat reglerande system i kroppen är citronsyracykeln.
 
Lipoprotein är ett samlingsnamn för fetter. Lipoproteiner består längst in av en kärna av kolesterolestrar, triglycerider och estrar av fettlösliga vitaminer, ytterst består lipoproteinerna av kolesterol, fosfolipider och proteiner. Fetter omsätts hela tiden oavbrutet i kroppen och ger människan energi. Transportern av fetterna sker av vattenlösliga lipoproteiner som med ett annat ord kallas för blodfetter.
Fetter delas in i olika grupper men främst talar man om,
Kolesterol , triglycerider, fosfolipider samt steroler. Steroler är en sorts alkoholer som är fettlösliga. Fetter behövs för att reglera kroppstemperaturen och för att skydda kroppens inre organ. Fetter ger kroppen energi. Kolesterol är nödvändigt för människan och finns i alla celler även hjärnans. Kolesterol är nödvändigt för att kroppen ska ta upp D-vitamin och kunna bilda gallsyror samt för vissa hormoner t ex östrogen. Kroppen har en egenproduktion av kolesterol.
Kolesterol är ett fettämne. Kolesterol finns naturligt i kroppen och nybildas framför allt i levern men kolesterol finns även i födan, t ex räkor, lax, och förs via tarmen vidare i kroppen till levern. Det är levern som levererar Man brukar tala om VLDL, LDL, HDL och kylomikroner. Kolesterolet förs från levern av partiklar som kallas Very Low Density Lipoprotein, VLDL, VLDL tar även med sig Triglycerider (TG). Kroppsfettet består till största delen av fett från TG.  TG består av tre fettsyror och en glycerolmolekyl.  Det kommer mest från fett i kött, växtoljor och lagras i kroppen.  Fosfolipiderna behöver kroppen för cellmembranen och de finns t ex i ägg och kött. I fosfolipiden har en fettsyra förändrats med en fosfatgrupp och bas. Triglycerider och fosfolipider bildas från maten. Maten spjälkas i tarmen dvs bryts ned och förs vidare till levern. Från levern kommer VLDL och VLDL omvandlas i kroppen i blodet till LDL (Low Density Lipoprotein) som också är ett lipoprotein.  LDL-partiklarna är mindre än VLDL. LDL-partikeln innehåller mycket kolesterol och en mindre mängd triglycerider och protein. Det kallas i dagligt tal för ”det onda kolesterolet” eftersom det tappar skyddet från HDL-kapseln som varit fäst vid änden av LDL-partikeln innan LDL-partikeln får fäste i kärlväggen. Alla kroppens celler tar emot kolesterol om det finns mer kolesterol i blodet än vad kroppen behöver så tar HDL med sig detta lipoprotein och övriga restprodukter tillbaka till levern. Därför brukar man i dagligt tal säga det goda kolesterolet om HDL. Fria fettsyror och triglycerider transporteras också genom blodet tillsammans med lipoprotein. På Lipoproteinkapslarnas skal finns apolipoproteiner. De hjälper till att bryta ned fettet i lipoproteinet. Det är det nyare mått man idag använder för att mäta kolesterolhalten i blodet, Apo A1 visar det goda kolesterolet och Apo B visar det onda kolesterolet i kroppen.
Desto mer kolesterol det finns i blodet desto mer fastnar på kärlväggarna men man vet också att LDL-partiklarna kan ändra form och bli större vid högt intag av  viss sorts fett.
Genom att kontrollera sina värden med ett enkelt blodprov finns möjlighet att förändra sitt kostintag och livsstil, värdet för bedömning vid ökad risk för hjärt-kärlsjukdom är för kvot Apolioprotein B/Apolipoprotein A1 upp till 0,8 gram/liter för kvinnor och upp till 0,9 g/l för män.
Normala friska kärlväggar är släta och glatta och innerst i blodkärlen består dessa kärlväggar av endotelceller.  Endotelcellen ska man vara rädd om för blir det en skada på den så leder det till att LDL-partikeln lättare fastnar i blodkärlets vägg och då bildas det mer kolesterol som leder till ett överskott av LDL-kolesterol.  Kolesterlinlagring i blodkärlen anses öka av fettsyran karnitin, som finns i muskelvävnaden. Det är en fettsyra som omvandlas till en gas av bakterier i tarmen och därefter till det kemiska ämnet TMAO i levern. Man anser idag att karnitin har viss betydelse vid fettförbränning. Det är sammansättningen av fett och de olika fetterna som påverkar omsättning av blodfetterna och blodfettsnivån.
Sammansättningen av fett i TG är indelat i mättat och omättat fett. Det är det omättade fettet i livsmedel som anses vara det som i förlängningen är bäst. Det omättade fettet delas in i enkel- och fleromättat fett. Det beror på kolkedjans sammansättning vilket fett det tillhör. Det finns en eller flera dubbelbindningar
i fettsyrornas kolkedjor. Det mättade fettet har enkelbindningar i kolkedjan.