Forskning är viktigt för kunskap och i läraryrket ingår ett ämne kallat didaktik. Den forskning som gäller didaktik grundar sig på att faktorer studeras som påverkar lärande och undervisning. I forskningen tar man ställning till hur t.ex. gymnasieelever löser olika problem inom sina respektive ämnesområden. I samhällsvetenskapen kan man inte förutse vad som kommer att hända men man kan se till händelseutveckling i en kritisk process. Man ser till riskerna som är alternativa möjligheter och pekar på dem. Vi som är samhällsvetare har kännedom om olika vägar i utvecklingen och vi bygger olika scenarier på teorier om den vidare utvecklingen. Dessa teorier bygger på analyser av den bakgrundshistoria som finns och utgår från kvalificerade spekulationer. Kan man då sätta tilltro till forskningsresultat som förs fram av andra? Nyheterna förs fram med senaste forskningen i media och vetenskapliga tidskrifter utan kritik. Frågan är om granskningen av nya forskningsresultat är fullt tillförlitlig. Det är väsentligt för tilltron att allt material t.ex. datamaterial för forskning är tillgängligt i samband med publicering.
Värdegrundsprinciper i Sverige är bl.a. att all offentlig makt utgår från folket. Det är demokrati.
Att den offentliga makten utövas av lagarna. Det är legalitet.
Allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet skall iakttas. Det är objektivitet.
Den offentliga makten ska utövas med respekt för den enskilda människans frihet och värdighet, med respekt för allas lika värde.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.
Vi har i Sverige statens skolverk som ger riktlinjer att följa för oss lärare, med läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Dessa har allmänna råd för att verksamheternas arbete lättare kan följas. För gymnasieskolan finns examensmål. "För varje nationellt program finns ett examensmål. Examensmålen ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevernas första dag på programmet. De ska styra utbildningen och gymnasieskolans utformning och innehåll." Examen är alltså det slutliga målet för utbildningen.
Vi examinerade och legitimerade lärare har som uppgift att lära eleverna och leda eleverna till examensmål. 
Examensmål för samhällsvetarprogrammet som är ett högskoleförberedande program (för grundskolan är gymnasiet förberedande). "Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom ett brett samhällsvetenskapligt område. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt om hur människors livsvillkor varierar över tid och rum. I detta ingår kunskaper om människor som individer, som gruppmedlemmar och som deltagare i en samhällsgemenskap, samt om samhällens strukturer, verksamheter och funktioner. Utbildningen ska behandla frågor om bland annat demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö. Utbildningen ska även ge eleverna förståelse av hur olika faktorer påverkar möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle. Utbildningen ska också behandla makt ur ekonomiska, sociala och politiska aspekter. I detta ingår studier av faktorer som kan påverka och förklara det som sker i samhället alltifrån den lokala till den globala nivån. Utbildningen ska ge ett historiskt perspektiv för att eleverna med hjälp av det förflutna ska förstå förhållanden i dagens samhälle och orientera sig inför framtida samhällsförändringar. 
Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier.
Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildning ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet.
Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling. Utbildningen ska också ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt".
Detta är kortfattat lite information om läraryrket som kräver utbildning och examen inte att en individ "studerat ett par ämnen" för min del är jag legitimerad lärare samt examinerad lärare vilket innebär att jag har behörighet att sätta betyg. En fråga jag ställer mig är: bör man skriva om lärare med utbildning, examen och legitimation att personen studerat ett par ämnen där varken examen eller legitimation är nämnt. Alla har studerat ämnen som går i skolan men var går gränsen mellan studier och examen? Är yrkeslivet med kontakter och sociala nätverk av större betydelse för samhällets uppbyggnad och framtoning för de ekonomiska förutsättningarna eller krävs det att man klarar målet d.v.s. examen för att bygga sitt liv utifrån examensmål? Som examinerad och legitimerad lärare är min övertygelse att examensmålen är det som ska följas och som man ska utgå ifrån därefter "bygger man" vidare med forskning. Skolan är en viktig instans som börjar med läs- och skrivkunskaper. Dessa är mycket betydelsefulla om man ska fortsätta att studera och läsförståelse är en del av detta. Det är viktigt att förstå ett språk och att kunna läsa och tolka innebörden av det som skrivs. Sverige är ett mångkulturellt samhälle där språksvårigheter inte är ovanligt varken i media, litteratur eller inom bokförlag.

​​Copyright ©

Ny studie i tidskriften Nature visar att aminosyran Asparagin påverkar risk för bröstcancer. En cancerform som kan drabba kvinnor och män. I ett livsmedel där Asparagin och monosackarider finns så bildar de tillsammans vid upphettning ett ämne kallat Akrylamid. Det är inte alls bra. Kolhydrater är sockerarter, stärkelse och kostfiber. Sockerarter är mono- di- och polysackarider. Stärkelse är t.ex. vetemjöl, stärkelse hittar man även i frukt, bär, t.ex. lingon och vissa grönsaker,  där finns det mest som monosackarid. T.ex.Glukos, fruktos är sockerarter. Fruktos finns t.ex. i frukter, bär i olika mängder, t.ex. äpple, som bl.a innehåller pektin och fibrer, C-vitamin, och citrusfrukter i mindre mängder kolhydrater än t.ex ananas.  Akrylamid hittar man t.ex i vatten, bröd, kex, kakor, i chips, pommes frites, flingor, kaffe. Mitt bästa råd är: Laga maten med att koka i vätska, ångkokning är bäst för då är näringen kvar och ät inte för salt mat. Espresso är det hälsosammaste kaffet enligt de få studier som gjorts.  Dock så kan och ska man äta allsidigt annars uppstår näringsbrister. För lite fett ger ökad risk för infektioner då fett är livsviktigt, för mycket fleromättat fett är skadligt. Därför finns restriktioner för hur mycket fleromättat fett vi bör äta i Nordiska Näringsrekommendationer. Nötter och frö, t.ex. chiafrö innehåller mycket fleromättat fett. Feta fiskar innehåller fleromättat fett men där finns gott om omega-3. Solrosolja, majsolja innehåller fleromättat fett men inte omega-3. 

Ät naturliga fetter och gör gärna mitt recept på smör som finns under menyn för LCHF. Man kan och bör inte använda fett som solrosolja eller majsolja som är upphettad, enligt professor Grootweld,  Han har med sitt team forskat fram att solrosolja, majsolja är skadligt därför att ämnet Aldehyd bildas då i så stora mängder att det bildats 20 gånger mer aldehyd än vad som WHO anser säkert som daglig gräns. Man kan och bör äta olivolja varje dag till maten och vill man steka i smör så använd olivolja tillsammans med smör i matlagningen. Smör - lägg i stekgrytan låt ta färg och häll sedan på oljan. Hetta upp smöret till gyllene, inte brunt för då bildas det en reaktion som kallas för Maillardreaktionen. Då bildas bl.a. stekytemutagener, aldehyd, akrylamid, PAH.
​Olivolja, rapsolja, smör producerar avsevärt mindre aldehyd än solrosolja. Aldehyd ökar inte bara risken för cancer utan även för hjärt- och kärlsjukdomar så därmed är växtoljor som solrosolja och majsolja inte livsviktiga utan mer motsatsen vid hög värme som stekning, fritering, grillning, ugnsbakning som t.ex. solrosbröd eller annat bröd med solrosolja. 
Länk till professor Grootwelds forskning:
http://www.dmu.ac.uk/about-dmu/news/2015/july/dmu-research-on-healthiest-cooking-oils-revealed-on-bbcs-trust-me,-im-a-doctor.aspx

Asparagin är en av kroppens 20 aminosyror. De flesta kan kroppen bilda själv t.ex. Asparagin men vissa är essentiella (livsnödvändiga). Dock så är det livsviktigt att äta för att kroppen ska kunna bilda aminosyror. Skillnaden är att om det saknas en essentiell aminosyra som måste tillföras genom viss kost t.ex. linol- och linolensyra, fenylalanin så kan inte alla de övriga bildas Tillförs inte de essentiella aminosyrorna kan inte kroppen bilda en annan aminosyra som kroppen då naturligt bildar och därmed blir den livsnödvändig. Asparagin är inte en lyckad aminosyra så den ska man äta i mindre mängd och helst inte uppvärmd med monosackarider.
I ”Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat” har jag skrivit om Akrylamid. Ämnet är inte alls bra för det skadar kromosomerna (arvsanlagen). Akrylamid ökar även risken för cancer. Varför och hur det gör det har jag skrivit om i Lowcarbguiden, ICA-bokförlag 2010, Apelfeldts förlag 2016. Det står även under LCHF (ett klick i Apelfeldts meny och Vetenskaplig forskning).  Det står även om aldehyd i "Smörstekt fortsättningen med LCHF för hjärtat".  Asparagin hittar man t.ex. i sparris, som mest i torkade bönor särskilt sojabönan men även i tofu, försumbar i surkål, grönsallad, som frisésallad, endivesallad, huvudsallad, romansallad, rucola, hjärtsallad, rosésallad , plocksallad, isbergssallad, tomat, bär, vitkål, kålrot, gurka m.m. Exempel:
asparagin 250mg per 100 gram ätlig del av sparris, vignabönor eller svartögda torkade 2750 mg per 100 gram. Undvik torkade bär, torkad frukt som t.ex. katrinplommon i fruktkompott som kokats i vatten, försumbart i färska bär och färsk frukt av asparagin. Kolhydratmängden ökar markant när frukt, bär, bönor o.s.v. är torkade. Om man vill äta LCHF: Ät äpple och småcitrus, mandarin, klementin osv. de innehåller fibrer, C-vitamin och äpple även pektin.
Akrylamid i livsmedel som är kokta finns i mindre mängd. I stekt, grillad, ugnsbakad mat bildas bl.a. aldehyd, stekytemutagener, PAH.
Se upp med Maillardreaktionen - använd lite smör med olivoljan så när det börjar bubbla och innan det blir brunt tillsätt då oljan dra ned på värmen och laga maten gyllene, INTE brun. Vid kokning kom ihåg att Akrylamid ökar när vattenmängden minskar.
 https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/164/akrylamid
​​Copyright ©