2017-08-11 Mina böcker om och med kost: LCHF-kosten i "Smörstekt" fungerar vid diabetes typ-2 då den håller blodsockret på en jämn nivå och inte ger svängande blodsocker. Recepten i Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat är bra för hela kroppen även hjärnan och boken är medicinskt granskad, dels av docent Björn Wikström, MD och dels av professor Gilberto Fisone. Boken håller en hög nivå med referenslitteratur och bygger på den första svenska kokboken med LCHF (där ordet först trycktes) Smörstekt läckra recept för lågkolhydratkosten LCHF, 2008 då med förord av Annika Dahlqvist, MD. Dr. Dahlqvist är företrädare för en liknande kost långt innan det fanns någon kokbok. Dock avstår hon rotfrukter vilket jag aldrig gjort p.g.a aminosyrorna m.m. Det är viktigt att äta rotfrukter i mindre mängder p.g.a alla kolhydrater. Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat har en kost som bygger på WHO, NNR och SLV:s rekommendationer och är bra vid viktminskning av fetma eller övervikt.
Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat är glutenfri och näringstät. Bokens kost är varierad, med flera vegetariska recept och fett som inte leder till högt kolesterolvärde då boken håller sig till rekommendationerna. Det är ändå en lågkolhydratkokbok enligt LCHF då jag är den som skrivit första kokboken. Författarens bakgrund är bl.a. lärarexamen där näringslära, livsmedelskemi, dietik, metabolism, livsmedel- kostvetenskap med matlagningsteknik på universitetsnivå ingår. Diabetiker som lägger om sin kost bör alltid göra det i samråd med sin läkare. LCHF-kost räknar kolhydrater men inte vilka som helst, hur som helst utan det är en näringsmässigt sett hälsosam kost för både hjärta och kärl enligt Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat. De som äter ensidig kost räknad enbart på kolhydrater och därefter valfritt intag kan räkna med både näringsbrist och värk i leder samt eventuellt även besvär med kärlsjukdom på sikt. Det är livsmedlen som är avgörande för kroppen i förlängningen, det gäller för allt kostintag med livsmedel oavsett diet eller inte. Blomkålsreceptet kommer från en professor i biokemi i New York, Richard Feinman. Han förespråkar LCHF-kosten och betonar att grönsaker ingår. I Sverige har professor Gilberto Fisone, Karolinska Institutet, Institutionen för neurovetenskap, granskat allt för hjärnan i "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat" och bland annat ägg som innehåller tryptofan som är ett förstadium till att bilda serotonin som är en viktig signalsubstans i centrala nervsystemet. Serotonin är involverad i bland annat depression. Ägg innehåller mycket kolesterol (precis som feta fiskar som lax, makrill, strömming m.fl.) men även många viktiga näringsämnen som järn, selen, B 12, zink, jod, kalcium, riboflavin, A-, B-, D-,E-, K-vitamin samt protein. Ägg innehåller även DHA-fettsyra. DHA är en omega-3-fettsyra. Livsmedelsverket har en gratislänk där man enkelt kollar upp livsmedels-innehållet: http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/
Exempel på ett dagsintag nedan som ger ca. 2500 kcal i energi vilket motsvarar dagsintaget för en kvinna med ett stillasittande arbete och regelbunden fysisk aktivitet på fritiden i åldern 30-60 år. En man med stillasittande arbete och regelbunden fysisk aktivitet räknar man behöver ca 3300 kcal per dag i åldern 30-60 år. Dagsintag: Frukost: Ostkaka med Jordgubbsslush. Mellanmål - eller till frukost/lunch: Avokado (150 gram); cashewnötter (40 gram) Lunch: Blomkålslunch; grönsallad med vinägrett. Middag: Salt sill med löksås; blomkålsmos (200 gram/portion); sallad med vinägrett, fröknäcke, äpple (100 gram) Det ger ca. 56 gram kolhydrater i dagligt intag och portionerna för en man kan utökas då recepten är för fyra personer. Recepten hittar man i Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat. Får en person inte tillräckligt med energi blir man trött och hängig om man under en längre period äter en kost som inte ger den energi personen behöver. Då uppstår ofta ett sug efter bl.a. sötsaker och första boken med LCHF-kost dvs. Smörstekt läckra recept för lågkolhydratkosten LCHF innehöll inte socker och ytterst lite sockerarter bortsett från Chokladbollar med kokos (70% mörk choklad) all choklad innehåller socker och det som nämns som mörk choklad, ljus choklad, choklad, blockchoklad o.s.v. bör man avstå, vissa chokladkakor och kex innehåller delvis härdat fett vilket betyder transfett som är skadligt för hjärtat. Kakaobönan är den som är bättre för hjärtat därför är det bästa kakao eller kakaonibs i liten mängd, troligen inte mer än 1 tsk/dag. Alla kolhydrater innehåller olika "sockerarter"som bl. a. heter glukos, fruktos, galaktos mer om detta på sid. 148. De ovan nämnda är enkla sockerarter vilka är monosackarider men vi har även polysackarider och disackarider. Sockerarter finns i mjölk som laktos och galaktos, när sädesslagen gror bildas maltos, rörsocker är sackaros som är s.k. vanligt socker och kommer från sockerrör. Sötningsmedel finns istället för socker - men inte i mina böcker - som t.ex. aspartam, cyklamat, dessa ger vanligtvis ingen energi och de är sötare än socker alltså sackaros. I sackaros är sockerhalten 99,6 procent. Raffinerat socker ger energi men ingen näring. Uteslut därför socker, använd bär eller färsk frukt som även kan pressas eller frysas för att använda i matlagning, bakverk och desserter. Undvik torkad frukt p.g.a sockermängden. Då finns förutom fruktos - fruktsocker även vitaminer med och i bl.a. äpple finns även fibrer och pektin. Pektin i äpple ger ingen energi och kan inte brytas ned i kroppen. Vissa grönsaker som t.ex. broccoli, som innehåller cellulosa, kan inte brytas ned samt ger ingen energi. Däremot motverkar det förstoppning då grönsaker innehåller kostfiber som ger volym åt maten och arbete åt tarmen. Fibrer är bra även för hjärtat.
Se upp för recept och böcker som anser att det är Livsviktigt med torkade frukter och bär, socker i recept, chokladkakor samt att det ska finnas en mörk, ljus, vit chokladkaka i skafferiet. Socker belastar bukspottkörteln och ju äldre man blir desto mer minskar bukspottkörtelns funktion. Enligt WHO ska fria sockerarter inte överstiga 5-10 procent av energiintaget. Vilket motsvarar ca 25 gram i kostexemplet. Fria sockerarter är tillsatt socker eller naturligt socker som finns i bl.a. fruktjuice. Vissa frukter innehåller mer fruktos än andra och mindre mängd av pektin och fiber. Äpple är bra men ska man äta lågkolhydratkost så får man tänka på mängden äpple och bör därmed väga frukten. Det kan låta mer komplicerat än det är för man lär sig snabbt uppskatta storleken på en frukt. Småcitrus som clementin, mandarin osv är frukt som innehåller lite kolhydrater och innehåller bl.a. C-vitamin precis som äpple. C-vitamin är en viktig antioxidant som även finns i grönsaker som t.ex. blomkål, broccoli, paprika och tomat. C-vitamin hjälper kroppen att skydda sig mot infektioner. Vitaminet skyddar mot fria radikaler och förbättrar även järnupptaget samt stimulerar upptaget av lipoproteinlipas, enligt viss forskning. C-vitamin skyddar vitamin A och E samt fleromättade fettsyror mot oxidation. Långvarig C-vitaminbrist ger tandlossning som kallas för skörbjugg. Boken "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat" har förord som är hämtat från första svenska boken med LCHF, 2008 av professor Gahnberg som är legitimerad tandläkare. Han skriver bland annat "En bok med recept på maträtter med lågt kolhydratintag är glädjande ur ett munhälsoperspektiv. Måltider som ger en långvarig mättnadskänsla minskar behovet av frekventa mellanmål och därmed risken för att utveckla karies. Förutom att på detta sätt bidra till en bättre folkhälsa kan "Smörstekt" också användas som ett konkret hjälpmedel för de patienter som har speciella problem med karies". I förordet berättar professorn hur karies uppstår och det är samma text som han skrivit 2008 till den första LCHF-kokboken. Inget är ändrat. Det som hänt under årens lopp är bl.a. att svensk forskning i sitt projekt PAROKRANK (Parodontit och kranskärlsjukdom) redovisat resultat i januari 2016 där studien var ett samarbete mellan kardiologer, diabetesforskare, epidemiologer och forskare från avdelningen för Parodontologi vid Institutionen för odontologi på Karolinska institutionen och Karolinska sjukhuset. Studien visar att patienter som har en första hjärtinfarkt också har ökad förekomst av parodontit (tandlossning) jämfört med kontrollgruppen. Efter justering av gemensamma riskfaktorer som diabetes, rökning, utbildningsnivå och civilstatus har individer med parodontit 28% högre risk att få en första hjärtinfarkt. Receptet Chokladbollar med kokos (70% kakao) finns även i "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat" då det dels är gott och dels kan man justera chokladkaka till 86 procent mörk choklad utan att de blir för beska. Undvik kex, chokladkakor där det står delvis härdat fett även palmolja, solrosolja är bra att undvika, se nedan. Skillnaden från receptet i "Smörstekt 2008" är att nu står det ekologisk vilket jag tyvärr inte skrev in då. Ekologiskt odlade livsmedel är det våra förfäder åt och kosten bestod därmed inte av diverse bekämpningsmedel. Det finns inget som talar för att kost är hälsosam med bekämpningsmedel eller för den delen socker. I vissa recept har andra ingredienser/livsmedel ändrats, Rotfrukter med persilja är samma recept som i den första svenska kokboken med LCHF-kost, 2008 där läkare och tandläkare skrivit sina texter om LCHF. Närodlade livsmedel är fördelaktigt. Forskningsresultat: Professor Grootvelds team vid De Montfort University Leicester, undersökte redan 2015 de s.k. hälsosammaste matoljorna. Resultatet visade att solrosolja och majsolja producerar aldehyd på nivåer som är 20 gånger högre än WHO:s rekommendation. Professorn säger: "Solrosolja och majsolja är bra så länge de inte utsätts för värme som t.ex. bakning eller matlagning". Solrosolja är alltså inte livsviktigt utan kan bytas till ett hälsosammare alternativ. Nedanstående är hämtat från sid. 125 i Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat. "Fria radikaler finns naturligt i människokroppen då vi inte kan leva utan dem för de behövs men kroppen vill inte ha för mycket av dem för då leder det till sjukdom. Fria radikaler är en atom eller molekyl som inte är balanserad. Fria radikaler orsakar förändringar i DNA. I blodkärlens muskelskikt börjar förändringar i cellerna. Cellerna har en cellkärna, i cellkärnan finns kromosomerna (arvsanlagen), en kromosom består av en stor DNA-molekyl. Ökning av fria radikalers uppkomst verkar ske i samband med härskna omättade oljor. Fria radikaler uppstår när man inandas giftiga kemikalier. Fria radikaler bildas av nitrit och amin, det vill säga nitrosaminer. Vid höga temperaturer och stekning kan nitrosaminer och akrylamid bildas. De skadar kromosomerna". Undvik därför bl.a solrosolja. Varför då, undrar kanske Du som läser detta och i min bok från 2010 för dåvarande ICA-bokförlag skrev jag följande som står kvar i något förändrad tryckning av boken 2016, Lowcarbguiden - den hjärtvänliga vägen till ett smalare och sundare liv: "Fleromättade fettsyror är speciellt känsliga för fria radikaler, se sid 114, och därför finns det restriktioner i Svenska näringsrekommendationer (SNR) när det gäller hur mycket man ska äta. Ett för högt intag av fleromättade fettsyror kan leda till nedsatt immunförsvar och ökad bildning av peroxider, vilket inte är lämpligt. Peroxider är föreningar där syre ingår i särskilt reaktiv form. De sönderfaller bl.a. till fria radikaler som kan reagera med allt möjligt i vår kropp och därmed orsaka skada". En skada kan exempelvis leda till cancer om det vill sig illa. Solrosolja innehåller fleromättat fett men inte omega-3-fettsyra. Feta fiskar innehåller omega-3-fettsyra och oftast mycket kolesterol medan magra fiskar som t.ex. torsk och sej inte gör det. Rekommendationen för fet fisk är ca tre gånger i veckan. Se Livsmedelsverkets länk enligt ovan och sök med alla näringsämnen inte bara de som först dyker upp, man klickar ovan för mer info på deras sida. Livsmedelsverket skriver på sin sida om fleromättat fett, omega-3, omega-6 bland annat: "Att äta mer av fleromättade fettsyror och samtidigt minska på mättade fettsyror bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom". Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat har i recepten minskat med mättade fettsyror men inte uteslutit dem då egentillverkad ost 17 procent och egentillverkat smör med olivolja ingår i en bra "kombo" med fleromättat fett och mättat. Inga ohälsosamma recept med fritering ingår. Det ingår inte rekommendationer på chokladkakor, kex eller läsk då socker inte bara ger karies utan övervikt och fetma. Sötsug försvinner med LCHF-kost precis som fetma och övervikt. Alla mina böcker innehåller låg andel salt. Salt binder vätska så vill man gå ned i vikt minskar man på saltet och då förbättras även andra värden i kroppen. All ost innehåller salt i varierande mängd, så läs förpackningarnas innehåll och livsmedelsförteckning för alla varor. Rekommendationen för salt är 2,4g natrium, ca 6 g salt per dag och använd gärna med jod. Där är rekommendationen 3g/dag och tänk på att jod finns i skaldjur, fisk, flera mejeriprodukter därför behöver inte hela behovet av jod täckas av joderat salt, se rekommendation från Livsmedelsverket. Jod motverkar struma och det finns idag hundratusentals människor som lider av struma.
Hoppas min kostinformation kan vara till nytta och glädje för er som läst detta då det mest är axplock från flera års utbildning och en del är kunskaper genom vetgirighet. Jag har köpt in studier till mina böcker från utlandet ibland för att det inte fanns att tillgå i Sverige. Tro aldrig att vi får allt via internet eller media för så är det inte utan man får söka sin kunskap. En av flera studier som inte fanns att tillgå i Sverige är från Lowcarbguiden, 2010, sid. 125. Materialet är hämtat från en artikel av Helen Bishop Mac Donald, Kanada som sett över fettstudier som gjorts. Det pekar på att mättade fettsyror verkar skydda hjärtat. Det ser man även i en studie av Sjögren et al 2004 som "visar mer gynnsam LDL-partikelstorlek hos friska män". Det finns flera studier som pekar åt samma håll. Man ska äta en allsidig kost det är, tror jag, det väsentligaste och inte "överdosera" intaget av något livsmedel. Tänk på att t.ex. jordärtskocka innehåller inulin och ät inte i stora doser, mer än upp till 40 gram då det vanligen leder till diarré och gasbildning precis som baljväxter (ärtor, bönor, linser) innehåller lektiner vilka bl.a. kan orsaka illamående. Äldre personer med känslig mage bör vara försiktiga med baljväxter och även jordärtskocka. Även stekta, grillade rotfrukter, paprika och äpple kan vara jobbigt för en känslig mage. Kokta livsmedel är det som är mest skonsamt för personer med känslig mage. Det bildas minst akrylamid vid kokning med vatten. Akrylamid finns även som restprodukt i vatten och i plast. Läs mer om akrylamid hos Livsmedelsverket. Kokosfett finns i kokosnöt och ett recept som "hängt med" från första kokboken med kokos är Wikholms gröna kokossoppa. Receptet till Wikholms gröna kokossoppa är enkelt:400 g kokosmjölk, 2 avokador, 1/2 paket stjälkselleri, ca 275 g (Per hade nästan dubbel mängd), 1 dl pressad citron, 1 tsk örtsalt, gräslök efter smak. Jag har justerat lite med kryddor. Skala avokado och lyft ut kärnan. Dela avokado i mindre bitar. Putsa stjälksellerin som delas i mindre bitar. Blanda alla ingredienser i en mixer och mixa till en soppa. Serveras kall med lite finklippt gräslök. Kolhydrater: 5 g/portion. Kokosfett fanns med redan år 2008 i första svenska kokboken med LCHF och i Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat finns receptet ovan med samma ingredienser. I kokosmjölk och kokos finns alltså kokosfett som är ett mättat fett, där finns även laurinsyra. Laurinsyra är inte toxisk, så till alla er som tror det är "viktigt" att undvika laurinsyra: det stämmer inte. Laurinsyra är ett fett som även finns i bröstmjölk. Laurinsyra från kokosnöt kan hjälpa kroppen att öka förbränningen av kroppens fett. Mättade fettsyror är bl.a. även palmitin-, stearinsyra förutom nämnda laurinsyra. Till fleromättade fettsyror hör bl.a. linol- och linolensyra, vilka är essentiella fettsyror och de tillförs kroppen genom kosten. En kost med låg fetthalt kan ge brist på essentiella fettsyror och därmed leda till bl.a. ökad känslighet för infektioner. Man ska begränsa intaget av t.ex. linfrö och hålla sig till Livsmedelsverkets rekommendationer. Blodfetter och nivå av blodfetter påverkas av fett och de olika fetternas sammansättning. Vikten påverkas också av kosten där fett ingår i olika sammansättningar. Folkhälsomyndigheten har gjort en utredning som visar att drygt hälften av befolkningen i åldern 16-84 har övervikt eller fetma, baserat på perioden 2006-2016. Motion är lika viktig som kosten. Dessutom förbättrar motion, dit promenader i minst 30 minuter även inräknas, inte bara vikten utan även psyket. En lättare depression kan försvinna med bra kost och motion. Blodtrycket går ned med motion, god sömn och bra mat. Kött som rött kött rekommenderas att man inte har ett intag om mer än 500gram per vecka och person. Upptaget av hemjärn i kött tas lättare upp av kroppen än icke hemjärn som finns i bl.a. grönsaker, frukt, bär. Järnet är viktigt för cellernas andningskedja. I andningskedjorna finns mitokondrier som omvandlar näring och syre till energi. Järn är bundet till hemoglobin i blodet och deltar därmed när syre transporteras ut i kroppen. Hemoglobin bidrar till en s.k. buffertverkan då det binder kolesterol i olika grad. Kroppen tar alltså upp järn, polyfenoler, vitaminer och mineraler olika bra beroende på måltidens sammansättning. Järnupptaget tas upp lättare av kroppen när det ingår i kosten med C-vitamin så att laga mat i en gammaldags järngryta med vätska och C-vitaminrika grönsaker och/eller frukter kan vara en lösning. Då bildas också mindre aldehyd när vätska ingår vid tillagningen. Ju mer vätskan minskar ju mer aldehyd bildas det. Till första boken med LCHF-kost: Smörstekt från 2008 gjorde jag ett matbröd kallat LCHF-bröd och detta bröd innehöll psylliumfrö som sänker Glykemiska Index för de livsmedel som är rika på kolhydrater, vilket beror på de vattenlösliga fibrerna. Frön och nötter är därmed bra vid sockersug och hjälper även till att skydda hjärtat förutom att hjälpa kroppen på andra sätt, den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA har tillåtit att mandel/valnötter/jordnötter fick märkas med hälsodeklaration om 40 gram dagligt intag. Tänk på att vissa nötter som t.ex. hasselnöt och jordnöt kan orsaka allergiska reaktioner. Tänk på intaget av mängd i den kost som äts. En varierad kost kan vara med kött, fisk, fjäderfä, grönsaker, lakto-ovo eller vegansk eller blandad kost som i "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat" är balanserad och även "Lowcarbguiden den hjärtvänliga vägen till ett smalare och sundare liv". Båda böckerna är faktagranskade och hänvisar till referenslitteratur, vilket även gäller för mina andra böcker. Själv har jag bl.a. studerat kostvetenskap med lärarutbildning för universitetsexamen och påbyggnadsutbildning med legitimation för att utbilda bl.a. lärarkandidater och gymnasiekockar. Har även en påbyggnadsutbildning med kost för äldre som var på universitetsnivå. Den kost man äter bör innehålla tillräckligt med energi för det arbete man utför t.ex. stillasittande och ett gympass under en dag. Nordiska näringsrekommendationer är i korthet att minska energitätheten, öka näringstätheten och förbättra kolhydratkvaliteten samt att tänka på tillagningssättet. Se Livsmedelsverket för mer information. Världshälsoorganisationen - WHO - rekommenderar att högst en procent av energiintaget ska komma från transfetter. Transfettsyror förekommer naturligt i liten mängd i idisslare som t.ex. ko, transfett förekommer inte i bröstmjölk. Mjölkfett innehåller lite fleromättade fettsyror och mycket mättade fettsyror samt laktos, galaktos. Transfettsyror uppstår vid industriell härdning av enkel- och fleromättade fettsyror om processen inte är fullständig. Transfettsyror får liknande egenskaper som mättade fettsyror. Processen innebär att göra ett mjukt fett till ett hårt fett. När omättade oljor blandas med väte bildas det ämnen som inte är naturligt förekommande, se Livsmedelsverkets information. Myndigheten för livsmedelssäkerhet - EFSA - har bedömt att transfett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom mer än motsvarande mängd mättat fett så därför bör man tänka över sitt kostintag. Hämtat från Livsmedelsverkets information. Enligt de beräkningar och uppgifter som finns tillgängliga drabbas enligt statistik var tredje svensk medborgare av hjärt- och kärlsjukdom eller stroke. Man vet att motion sänker triglyceridvärden samt minskat intag av fett med enkelbindningar i kolkedjan. Triglycerider är huvudbeståndsdelar i fettsyrorna. När mättade fettsyror byts mot fleromättade så minskar LDL-kolesterol i blodet. Triglycerider är estrar mellan tre fettsyramolekyler och glycerolmolekyl. De enkla fettsyramolekylerna innehåller samma sorts fettsyra. Kokosfett eller kokosolja innehåller mindre mängd oljesyra. Oljesyra finns som en enkelomättad fettsyra s.k. omega-9-fettsyra som förekommer i bl.a. havtorn, kokosfett. Som omättad fettsyra finns den som glycerid i flera fettämnen. Oljesyra, palmetinsyra, stearinsyra är de fettsyror som är vanligt förekommande i triglycerider. Ät allsidigt och en näringstät balanserad kost utan socker, chokladkakor, kex, läsk, undvik eller minska intag av processade och raffinerade livsmedel som t.ex. ris och vetemjöl. Stärkelse finns i bl.a. vetemjöl och är en polysackarid som är en vanlig kolhydrat i födan. Stärkelse omvandlas i kroppen till glukos som en s.k. sockerart, se sid 148. I Sverige avråder Livsmedelsverket barn under sex år från att äta riskakor. Arsenik tas upp av riset via bevattningsvattnet eller från jorden, eftersom arsenik finns naturligt i berggrunden. Barnens hjärnor är inte fullt utvecklade medan vuxna som äter ris äter mer varierat och hjärnan anses utvecklad samt att övriga kroppen har växt klart. Ska man äta ris är fullkornsris mer näringsrikt men det innehåller ofta högre halter arsenik vilket finns i risets skaldelar, jämfört med vitt ris där skaldelarna tagits bort. Därför är det bra att inte alltid välja fullkornsris, hämtad info från Livsmedelsverket. Man ska äta varierat och med en balanserad kost. Varierad kost går bra att äta utan vissa livsmedel. Äter man en allsidig kost där kolhydrater ingår som innehåller minsta möjliga sockerarter och socker så tar det längre tid för kroppen att omvandla kosten till glukos. Är någon intresserad att utöka sina kunskaper om kost och varför medelhavskosten är bra så finns förklaring i alla mina böcker om Hjärtvänlig mat att köpa genom internetbokhandeln.
Några recept som jag gärna rekommenderar är: Rödbetssoppa med gorgonzola, s. 76, - rödbetorna är givetvis kokta då rårivna rödbetor inte är gott som kall soppa och soppa är kokt så därmed minskar aldehyd. Rödbetor innehåller oxalsyra precis som bl.a. spenat, rabarber som finns att läsa mer om hos Livsmedelsverket. Ingefärskyckling med granatäppelkärnor och jordnötsdressing (lägg gärna till färska/frysta blåbär som tyvärr försvann, blåbär innehåller bl.a. järn.), sidan 104, Tapenade, s. 134 och Grapefruktssallad med räkor, s. 125. Lägg gärna till dubbla mängden räkor för intaget av fullvärdigt protein. De första recepten fungerar vid diabetes. Det sista med grapefrukt härstammar från 1980-talet då jag skapade det för att ge till en kostansvarig husmor på en stor arbetsplats. Jag fick det av henne inför receptskrivningen av boken. Jag hade helt glömt bort receptet men husmor hade sparat det under alla år. Receptet var handskrivet av mig. Dressingen är dock inget för en diabetiker då den innehåller lite honung. Diabetiker bör heller inte äta dadel och frukt med innehåll av mycket fruktsocker. Boken "Hjärtvänlig mat livsstilsboken som skyddar ditt hjärta" är utgiven av Norstedts förlag och är en bok där titeln berättar om innehållet och är inte en kost specifikt för diabetiker. Boken är faktagranskad av professor Parini. Nästa år får över 80 miljoner människor glädjen att kunna få köpa den på tyska språket. Das ist spitze. Jag utarbetade ett underlag för boken, tog kontakt med en journalist som bl.a. skrivit om Lowcarbguiden 2010 och frågade om hon ville vara med som redaktör för boken men sedan blev hon medförfattare. Jag lånade en hel del litteratur från bl.a. Carolina Rediviva för underlaget till en hjärtvänlig livsstilsbok och upptäckte att mjukt vatten samt hårt vatten finns bara gammal statistik när det handlar om hjärt- och kärlsjukdom. Hårt vatten var bättre för hjärtat. Tyvärr fick vatten inte plats i boken så jag har skrivit om det viktiga vattnet i Smörstekt fortsättningen. Människan består till största delen av vatten som är livsviktigt, finns i kost och dryck, en person behöver ca. 2 liter vätska dagligen, vid fetma finns särskild information, sidan 124. Se även länk till Livsmedelsverket för vattenmängd i olika livsmedel. Vattenmelon innehåller mycket vätska men lite näring därför ingår melonrecept inte i mina böcker som bygger på näringsrekommendationerna för näringstät men inte energität kost i mesta möjliga mån. Vätska får man även i livsmedel om det t.ex. kokas.
Inlagt den 25/11 2017 När det gäller innehållet i recepten till boken, "Hjärtvänlig mat: livsstilsboken som skyddar ditt hjärta", styrdes de upp med ingredienser där jag utgått från mina tidigare böcker med lite nyheter som bl.a. pakchoi och havtorn. Paprika, sallad, zucchini, spenat, grönkål, brysselkål, broccoli, fänkål, blomkål, linser och ärtor, kronärtskocka, oliver, olivolja, persilja, dill och andra färska kryddor, ärtskott, ingefära, gurkmeja, svartpeppar, lite ost som t.ex. getost, gorgonzola, granatäppelkärnor, lök i alla former, fiberhusk, nötter, tomater i tomatsoppa har varit viktiga livsmedel precis som lite rotfrukter i en liten grönsakssoppa som döptes till svensk då den inte kunde kallas för min mammas grönsakssoppa, sid 79. Ett recept är Bruschetta med sardiner, sid. 90. Ett annat recept återfinns på sid 94, vilket härstammar från nämnda husmor. Hon bjöd på en liknande rätt när hon berättade och jag fick receptet på Grapefruktsallad med räkor, som jag gjorde på 1980-talet. Jag utarbetade alltså ett eget recept utifrån ingredienserna i den rätt hon bjöd på och den återfinns i Hjärtvänlig mat livsstilsboken och receptet heter: Fisksoppa med pepparrotscrème. Torsk och lax är viktiga ingredienser som ger bra näringsämnen i en blandad och balanserad kost. Även en potatissallad med äpple och kapris, sid 122. Genom att tillaga potatisen och koka den först. Låta den svalna ned så tillsammans med en vinägrett ger potatissalladen långsammare nedbrytning än en vanlig kokt potatis. Den passar till mitt recept: Torsk med dragon och persilja. Persilja innehåller bl.a. järn och torsk är en mager fisk och har därför inte gott om kolesterol som det är i feta fiskar som lax och tonfisk. Dessa båda är dock mycket nyttiga då de innehåller omega-3. Tänk på att det är viktigt köpa MSC-certifierad tonfisk, etisk tonfisk. Då tonfisk är nyttigt äta enligt rekommendationerna, finns även mitt recept med tonfisk: Halstrad tonfisk i sallad där hittar man även havtorn bland ingredienserna tillsammans med salladslök, jordnötter, sallad. Lök, nötter och sallad av olika sorter var viktigt att jag fick med då dessa är livsmedel som ger bra näringsupptag och skyddar hjärtat av olika orsaker, enligt de studier som finns. På sid. 110 finns recept på en hälsosam grönsallad. Den äter man före måltiden inte till maten. Vanligt var även att riva några morotsstrimlor till den och tillsätta färska persiljeblad. Morot innehåller bl.a. A-vitamin och persiljan järn. En sallad före maten med olivolja och vinäger i gör att det tar längre tid för maten att omvandlas i kroppen och är bättre näringsmässigt. Frukt och bär som är färska, t.ex. tranbär, hallon, vinbär, jordgubbar, björnbär, avokado, äpple, blåbär, apelsin, citrusfrukter innehåller alla den viktiga C-vitaminen. Vitaminen återfinns även i Ugnsgrönsaker med apelsindressing som är ett annat recept jag varit mycket delaktig i men inte gjort helt själv. Därför var det mycket viktigt att se till att det fanns tillräckligt av näring med i recepten, då vi hjälpts åt med dem. Vissa recept har jag dock utarbetat själv förutom sett över att det är en varierad och balanserad kost. Duktiga Karin Bohlin hjälpte till med att laga upp recepten och som hjälpte till att skapa det vackra upplägget för tonfisk, s.102. Dressingen är god men där jag anser mandelsmör även passar bra istället för jordnötssmör som många kan vara allergiska mot precis som andra nötter. Önskar man ett kraftigare mål passar fransk potatissallad bra till eller en grönsallad med vinägrett. Då man inte ska krångla till det med onödiga tillbehör som kan förändra ett bra näringsupptag men citrusfrukt är aldrig fel. Ett av mina bättre recept näringsmässigt är Avokadosallad med getost och granatäpple. Det är bra för människan att äta allsidigt och gärna minst tre hela dagar som vegetariska dagar. Denna bok har blivit av endast för att jag fått se hur min mor fick lida av två förfärliga hjärtinfarkter, den första överlevde hon men inte den andra. I Sverige drabbas var tredje av hjärt- kärlsjukdom eller stroke enligt statistik. Jag är förutom legitimerad gymnasielärare och utbildad handledare för lärarkandidater även utbildad som God man och förvaltare. Jag har haft uppdrag som först godkänts genom kommunen och därefter Tingsrätt. En individ där jag ansvarade för att han bl.a. (det var flera delar) skulle få all hjälp som behövdes på ett äldreboende, hade fått en stroke och blev rullstolsbunden. En person som tidigare varit fullt aktiv med skog och mark som huvudintresse. Sjukdomar kan undvikas genom att vi människor gör så gott vi kan för att hjälpa andra till ett friskare liv om vi har kompetensen och kunskaperna för det. Det behövs inte bara forskning utan även högre utbildning och legitimerat folk i vården. Motion minskar halten av fibrinogen som enligt studier visat sig öka risken för hjärt- och kärlsjukdom mer om detta, då allt inte fick plats i "Hjärtvänlig mat livsstilsboken.." finns att läsa om i "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat". Motion förutom livsviktiga näringsämnen är grunden för människans existens och att leva så länge det är möjligt, som jag förstått det utifrån min utbildning och kunskap. Det var också mycket viktigt för mig att det blev en livsstilsbok där yoga, meditation, mindfulness finns med och lätta exempel samt information om vikten av motion så därför var det viktigt få med text om telomerer. Lika viktigt var det att få med information om bukfetma, fetters påverkan i kroppen av kost och detta för att stress har så stor påverkan på hälsan om man inte stressar ned. Därför är även sömnen av stor vikt. För lite sömn och alltför många kolhydrater samt felaktig kosthållning med övrigt intag leder till hjärt- och kärlsjukdom. Jag har skrivit en bok om stress i skolans värld som är utgiven år 2015. Boken "Hjärtvänlig mat livsstilsboken..." är inte en bok med lågkolhydratkost som är beräknad utan med en kost som är mycket näringsrik och balanserad.
Det är inte etiskt eller god moral att använda sig av mina recept från någon av mina böcker, jag har sett att detta skett från både "Hjärvänlig mat .." och från ett av de recept som nedan är exempel på och återfinns i min bok "Lowcarbguiden den hjärtvänliga vägen ..." . De recept som finns i "Hjärtvänlig mat livsstilsboken..." har utarbetats av mig enskilt eller av min medförfattare och det bästa är att de används med båda våra namn och inte med andra personers namn som skett i fallet med rödingrecept hämtat från "Lowcarbguiden..". Lowcarbguiden och Smörstektsböckerna samt boken om stress har inga andra varit delaktiga i förutom de som nämnts i böckerna. Önskar någon använda ett recept kan man göra om det, inte lägga ut samma recept som det skett med dels ingredienser och dels arbetsgång i en tidning för en stor svensk matkedja. Det enda som tagits bort var nässlor, som var ett alternativ till timjan. Har man inte egna idéer ska man inte få betalt för att hämta recept från andra människors litteratur, anser jag. Det är viktigt att påpeka att receptet för Chokladbollar från år 2008 endast gäller mitt egna recept inte den bok som nu utkommit som kallas för Chokladbollar. Mina recept är utarbetade för en god hjärthälsa och vissa böcker för en kost även motverkande diabetes typ-2 och det är mycket viktigt att inte blanda ihop dessa med andra böcker om LCHF eller böcker som t.ex. kallas "Chokladbollar". Boken "Smörstekt läckra recept för lågkolhydratkosten LCHF", 2008 är den första svenska kokboken med LCHF. Den boken har lagt en grund för kostens litteratur och den ska inte jämföras med andra böcker för LCHF och heller inte utbildningar inom och för LCHF. Kosten LCHF utgår från den första boken som är skriven och den är skriven av mig som är författare till boken. Specialister har deltagit i boken med sina texter om LCHF vilket utgjorde en viktig och grundläggande faktor för att jag skulle skriva en bok som inte lutade sig mot dåvarande rekommendationer. Alla de personer som skriver böcker med ordet som kallas LCHF har själva tagit till sig ordet utan att rådgöra eller fråga om det är acceptabelt att använda ett ord som finns på min första bok, där legitimerade läkare och legitimerade tandläkare, professorer, docenter, allmänläkare och andra specialister har skrivit texter eller faktagranskat mina böcker.
Om LCHF: Annika Dahlqvist, MD är den person som haft en liknande kost för patienter i Sverige. Förutom de professorer som är tandläkare och läkare vilka skrivit texter eller givit recept till "Smörstekt läckra recept för lågkolhydratkosten LCHF" som haft djupa kunskaper om LCHF. Det är även de personer som medverkat till kostens grund. De har med sin kunskap hjälpt till att bl.a. genom vetenskaplig forskning lägga en stabil grund för LCHF. De personer som skriver böcker om LCHF är inte de som skrivit den första svenska kokboken med LCHF utan det är jag som är författare till den med ovan nämnda professorer och läkare.
Nedan fortsätter den "gamla" texten: I Lowcarbguiden vägen till ett smalare och sundare liv provades kosten ut med mått under en period av två veckor. Kosten fungerar för diabetiker typ-2 då den utesluter vissa livsmedel och är lågkolhydratkost. Den skrev jag omedvetet i linje med SBU:s rekommendationer vilka jag fick kopia av från en snäll diabetesprofessor som faktagranskade boken innan den gavs ut. Boken har ytterligare en person som granskade fakta. Kilon och midjemått mättes. En av de personer som provade kosten två veckor, 2009 var Christina Schollin som gick ned 3,8 kilo och 6 cm runt midjan. Christina gav även ett recept: Christinas special, sid 76. Övriga personers vikt- och midjeminskning finns även att läsa om, sid 11. Boken är skriven för en två veckors diet för vuxna. Boken bygger på forskning främst från år 2009 och bakåt i tiden. Boken gavs ut av ICA-bokförlag 2010 och är nu delvis omskriven. Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat samt Lowcarbguiden den hjärtvänliga vägen till ett smalare och sundare liv rekommenderar inte och innehåller varken ris, sackaros, dadel eller vetemjöl. Inga konstgjorda sockeralternativ finns i någon av mina böcker och saltmängden är minimal. Klickar man på länken Recept finns smakprov från boken "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat". I boken Lowcarbguiden finns bl.a. nedanstående: Fylld röding, s. 64 är ett recept jag gärna rekommenderar för det är en lagom fet fisk och receptet är lättlagat med bl.a. näringsrika vårnässlor eller timjan m.m. Till rödingen är Kall hjortronsås, sidan 105 samt Fyllda tomater, sidan 103 ett bra val. Alla recept är beräknade med hjälp av dietisternas kostprogram. Till förrätt kan man äta Nässelsoppa, s. 38, Italiensk grönsakssoppa, s. 33, Tomatsoppa finns två recept att välja mellan på s. 30. En bärfylld clementin, s. 111 kan avsluta måltiden. Lycka till! :) Flertalet böcker om kost är inte faktagranskade och de bygger inte på forskning. En seriös granskning innebär att den är neutral och bygger på kunskap med utbildning och erfarenhet samt litteraturhänvisningar så att det finns möjlighet att forska vidare. Tyvärr är det ytterst få böcker i kost som tillhandahåller detta, då läkare sällan läst t.ex. kostvetenskap och livsmedelskemi. Jag hade tur med mina specialister till mina böcker. Flertalet böcker som skrivs med recept är dessutom mer sällan skrivna av läkare och ännu mindre om så är fallet, är dessa böcker troligen ej faktagranskade av andra läkare eller kostutbildade som t.ex. FD. i näringslära, livsmedelsvetenskap o.s.v. Vissa läkare och andra personer låter redaktörer utan kostutbildning skriva recepten, redaktörer är sällan kostutbildade på universitetsnivå. Därtill är alla människor på jorden födda med olika gener vilket innebär att arvsanlagen är olika. Varje människa är unik. Man kan ha nedärvda anlag och drabbas av sjukdomar. Man kan ha "faiblesse" för att leva så hälsosamt liv det är möjligt och ändå hamna helt fel. Valen mellan olika dieter och olika kostråd som finns är många, därför, än en gång till er som nu läst informationen, lycka till!