Straff för matfusk

Idag har ett förslag av regeringen (www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/hardare-straff-for-matfusk) lagts för ett hårdare straff för matfusk. Regeringen vill att straffen för matfusk ska skärpas och föreslår i en proposition till riksdagen att allvarligare former av fusk ska kunna leda till fängelsestraff på högst två år. En förklaring till detta är att människor ska kunna känna sig trygga med att den mat som de köper är den föda som den utger sig för att vara. Matfusk skadar det svenska varumärket samt förtroendet för svenska livsmedel. Enligt förslaget ska de nya lagarna börja gälla från den 1 januari 2019.   Det gäller livsmedel, foder och animaliska biprodukter.

Matfusk är självklart inte bra för människan. Det är heller inte mängder av socker och salt i färdigmat som finns att köpa i dagligvarubutikerna, rätter som serveras av restauranger som t.ex. lunchmat. Det står dessutom sällan på restaurangernas menyer om det är svenskt ursprung, d.v.s. fött och uppväxt i Sverige. Vi har, enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport fått kunskap om att medborgare i Sverige i åldrarna 16-84 år under perioden 2006-2016, så är drygt hälften av befolkningen överviktiga eller feta. Detta leder i sin tur till följdsjukdomar som högt blodtryck, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Man beräknar att ungefär var tredje medborgare drabbas av hjärt- och kärlsjukdom eller stroke i Sverige. Kosten är LIVSVIKTIG. Förutom att människor lider så kostar det samhället (skattebetalarna) miljardbelopp varje år. Motion är en viktig del för folkhälsan men alla måste äta och att äta rätt är inte helt okomplicerat. Forskning visar att man t.ex. ska äta näringstät mat inte energirik mat och man får försöka lära ut i samhället dessa viktiga skillnader. Forskning visar att man inte ska äta ett för högt intag av vissa antioxidanter. Antioxidanter behöver kroppen för att kunna hantera de skadliga fria radikalerna - står om under LCHF och vetenskaplig forskning där jag tagit upp bl.a. peroxider och DNA-molekyler som skadas. Det behövs krafttag i utbildning och information för samhället om kostnaderna och hälsan ska kunna förbättras för människor.
Det finns mycket människor kan göra själv för att bidra till en bättre folkhälsa men t.ex. jag själv har inte fått något utrymme i media utan får på detta vis och genom föreläsningar försöka nå fram till människor.  
​​Copyright ©