/www.lu.se/article/paradigmskifte-i-diagnosticeringen-av-diabetessjukdomarna

 
Information från ny svensk-finsk forskning

• Grupp 1, SAID (severe autoimmune diabetes): motsvarar i princip typ 1 diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in the adult), och karaktäriseras av insjuknande i låg ålder, dålig metabol kontroll, försämrad insulinproduktion och förekomst av GADA-antikroppar.
• Grupp 2, SIDD (severe insulin-deficient diabetes): omfattar personer utan antikroppar med högt HbA1C, försämrad insulinproduktion och måttlig insulinresistens. Grupp 2 har den högsta förekomsten av retinopati.
• Grupp 3, SIRD (severe insulin-resistant diabetes): karaktäriseras av kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens. Grupp 3 hade den högsta förekomsten av njurskador vilket också är den följdsjukdom som kostar samhället mest.
• Grupp 4, MOD (mild obesity-related diabetes, MOD): omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder.
• Grupp 5, MARD (mild age-related diabetes, MARD): är den största gruppen (ca 40%) och samlar de äldsta patienterna.

– De som har allra mest att tjäna på den nya diagnostiken är de svårt insulinresistenta (grupp 3) eftersom de i dag är de mest felbehandlade, säger professor Leif Groop.
Resultatet överträffade förväntningarna
Forskarna har sedan upprepat analysen i ytterligare tre studier från Sverige och Finland.
– Resultatet överträffade våra förväntningar och överensstämde mycket väl med analysen från ANDIS. Den enda skillnaden var att grupp 5 var större i Finland än i Skåne. Sjukdomsutvecklingen var anmärkningsvärt lika i de båda grupperna, säger Leif Groop. Hämtat från Lunds universitet, nyheter och press. 
​
Utifrån paradigmskiftet så kommer detta att leda till en förbättrad vård och på sikt en ny utbildning för dietister och läkare vad gäller bl.a.  kost för diabetiker. Behandlingen kommer därmed att ändras på mer än ett sätt, det är min synpunkt.