Moralutveckling och lite civilrätt

Moralutveckling
Letade efter ett par böcker jag saknat i bokhyllan, tyvärr hittade jag dem inte. Däremot så började jag läsa annan litteratur som ingått i min utbildning till lärare. Civilrätt är en av dessa.  Pacta sunt servanda betyder att avtal skall hållas, men satsen har inte generell juridisk giltighet vid ett muntligt avtal. Om  A  avtalar att sälja något till B blir avtalet regelmässigt "juridiskt bindande".  Men om A då inte håller sig till det A sagt, blir A inte straffad då avtalet inte är straffsanktionerat.  Det som kan hända är om A inte håller avtalet kan A drabbas av påföljder t.ex. dömas att betala skadestånd till B. Skulle A inte betala skadeståndet, kan utmätning av A:s tillgångar bli aktuella. Rättsordningen är en social företeelse. Den är ett uttryck för eller en sida av samhällslivet och tänker man bort samhällslivet är det meningslöst att tala om rättsordning.  Under historiens lopp har rättsordningen kommit att mer och mer knyta sig till staten, och den civiliserade staten betraktar det som en av sina viktigaste uppgifter att fastställa och opartiskt tillämpa en bestämd rättsordning. En stat, som fullföljer denna uppgift och därigenom skänker sina medborgare rättstrygghet, även gentemot statens egna myndigheter, betecknas som en rättsstat. Vanligen har varje självständig stat sin särskilda, för statens område enhetliga rättsordning. Sverige har svensk rätt o.s.v. Vissa stater innesluter dock områden med delvis skilda rättsregler. 
Den inomstatliga rätten, har enligt gammal tradition eftersträvat en mer principiell indelning, räknat i två huvudområden, privaträtt och offentlig rätt. 
​
Från 1700-talets slut sökte man på skilda håll i Europa sammanfatta de viktigaste rättsreglerna i stora systematiska lagverk. På privaträttens område inleddes med "Preussisches Allgemeines Landrecht", (1794). Därefter utkom i Frankrike "Code civile (Code Napoleon)" år 1804 och år 1811 den österrikiska "Allgemeines bürgerliches Gesetzbuch". Därefter följde ett antal betydelsefulla systematiska civillagar i länderna. Tysk, schweizisk och österrikisk rätt kan sammanföras till en särskild grupp. Nordisk rätt kan sägas utgöra en speciell grupp mer påverkad av kontinental än angloamerikansk rätt. Den svenska rätten är inte enhetlig utan började träda fram som ett antal av landskapslagar. De upptecknades under 1200- till 1300-talet först som privata minnesanteckningar s.k. rättsböcker. De kom med tiden att delvis bli officiellt stadfästa lagböcker. Ca 1350 kom två allmänna lagar: Magnus Erikssons allmänna landslag och Kristoffers allmänna landslag, 1442.  År 1734 års riksdag beslutades en ny allmän lag, Sveriges rikes lag. Den lagen bildar utgångspunkten för den svenska civil-, straff- och processrättens nyare utveckling. Fortfarande gäller vissa av lagens civilrättsliga regler i oförändrat skick. De var nio s.k. balkar som indelats i: giftermålsbalken, ärvdabalken, jordabalken, byggningabalken, handelsbalken, missgärningsbalken, straffbalken, utsökningsbalken, rättegångsbalken. Flertalet av 1734 års lags bestämmelser har upphävts och ersatts av nya stadganden. Nya balkar har tillkommit eller kompletterats. 
I handelsbalken har vissa stadganden bevarat sin formella giltighet, men de viktigaste reglerna på detta område finns numera i nyare särskilda lagar (avtalslagen, köplagen, skuldebrevslagen är några exempel). 

Vanligen använder man vid studiet av lagar och författningar en årligen på Norstedts förlag utkommande privat lagedition, jurister emellan kallad "lagboken". Den har två huvudavdelningar, själva lagen och bihanget. "Själva lagen" bygger på balkindelningen i 1734 års lag och upptar under de olika balkarna de nyare lagar och författningar, som trätt i stället för de ursprungliga stadgandena. Under HB finner man t.ex. inte bara de ännu kvarstående delarna av HF i 1734 års lag utan även avtalslagen 1915. 

Lagar och andra författningar kommer till efter mer eller mindre omfattande förarbeten. För viktigare lagar tar förarbetena ofta flera år som  börjar med en utredning. Därefter följer ett betänkande som innehåller förslag till lagtext d.v.s. motiv d.v.s. en redogörelse för de tankegångar på vilka kommittén grundat sitt förslag. Betänkandet går ut på remiss till bl.a. myndigheter. Remissvaren skickas till och bearbetas av respektive vederbörande statsdepartement t.ex. centrala lagfrågor i justitiedepartementet. Därefter inhämtas yttrande av lagrådet. När lagrådets utlåtande är klart går förslaget återigen till departementet om det ska överarbetas. Därefter sker en kunglig proposition till riksdagen. Riksdagen behandlar propositionen i utskotten och sedan i plenum. Bifalles propositionen anmäles det i skrivelse till Kungl. Maj:t, som promulgerar lagen. 

Avtal och andra rättshandlingar. Avtalet har förmedlat omsättning av varor och tjänster.  Avtal skall hållas (pacta sunt servanda) och även rättsordningen utgår härifrån, men det går inte att nöja sig med en så enkelt formulerad princip. Avtalen måste tolkas - deras innebörd är inte alltid klar även om lagar bör skrivas så att de kan förstås utan alltför stora svårigheter - dessutom måste rättsordningen komplettera avtalen genom att uppställa regler, som avgör sådana frågor, som parterna underlåtit att lösa genom avtalsbestämmelser. Rättsordningen måste ytterligare i viss mån ta ståndpunkt till avtalens innehåll; den är inte villig att godtaga och ge sin sanktion åt vilka avtal eller avtalsbestämmelser som helst utan förklaringar vissa utan juridisk verkan (även om de inte skulle bero på tvång, svek, misstag e.dyl.). 

I svensk rätt har man sedan gammalt varit mycket återhållsam med att i skriven lag införa regler av allmän och abstrakt karaktär. Först i modern tid har lagstiftaren - genom AvtL av 1915 - givit uttryckliga lagbestämmelser om avtals slutande, om fullmakt och om vissa allmänna grunder till rättshandlingars ogiltighet. AvtL är en av de många viktiga lagar, som vilar på nordiskt samarbete, och den har sin motsvarighet i de övriga nordiska länderna. Dessas avtalslagar är nästan ordagrant lika med den svenska. 
Vad gäller tolkning av avtalen bör de tolkas på ett  rimligt och förnuftigt sätt, med hänsynstagande till vad parterna kan antagas ha åsyftat och vad som överhuvud ter sig som rimligt innebörd i det avtalade. En avtalande bör emellertid se till, att avtalet klart ger uttryck åt vad som åsyftas. I våra dagar har avtalen betydligt mera än förr blivit standardiserade.  
Innehållet är hämtat från boken Civilrätt, Åke Malmström, Gleerups.
Moralutveckling - en bok från lärarstudier - Bedömning av rätt och orätt från barndom till vuxen ålder. Bokens författare är: en tvärvetenskaplig forskare. Han är teologie doktor och docent i religionspedagogik samt filosofie doktor, docent i pedagogisk psykologi, Kurt Bergling. förlag Liber.
Varför skriver man ut personers utbildning, yrke och kompetens?
Varför inte skriva:  Studerat religion och pedagogisk psykologi? Är det värdigt, korrekt eller respektlöst att förändra en persons kompetenser och därtill kommande titlar? Jag personligen anser det fel. Alla måste vi kämpa för att åstadkomma ett resultat men vi ska inte kämpa för att misskrediteras av okunskap.  Kunskaper är en grund till försäljning bl.a. av litteratur genom förtroende, intresse, nyfikenhet och önskan om utökad kunskap vilket är det utbildning grundar sig på. Lärare undervisar för utveckling. "Redan vid den moderna psykologins uppkomst vid slutet av 1800-talet påbörjades empiriska studier av moralutvecklingen hos barn." "Det kognitiva utvecklingspsykologiska betraktelsesättet har valts till utgångspunkt för denna bok. Det främsta skälet härtill är, att forskningsresultaten från denna riktning framgångsrikt kunnat läggas till grund för olika fostranpedagogiska insatser, såväl för fostran i skola, som hem och samhälle. Ett andra skäl är, att denna forskningsinriktning gett sådana resultat, som är tillämpbara i vår värdepluralistiska kultursituation. Med det kognitivt utvecklingspsykologiska betraktelsesättet följer nämligen, att den enskilda handlingen i sig vare sig betraktas som ond eller god, moralisk eller omoralisk. Det är istället ett tänkande som ligger bakom handlingen, som gör denna till rätt eller fel.  Detta moraliska tänkande undergår genomgripande förändringar från tidig barndom upp genom livet"
Moralutveckling, bedömning av rätt och orätt från barndom till vuxen ålder. Kurt Bergling, Liber.
​Copyright ©
​​