Tarmflora

Från sid 19, "Lowcarbguiden den hjärtvänliga vägen till ett smalare och sundare liv", samt i "Lowcarbguiden vägen till ett smalare och sundare liv, ICA bokförlag 2010, sid 19. Där kan man läsa följande: " Varför fibrer? Det finns olika typer av kostfibrer som har olika fysiologiska effekter. En del av dem binder kolesterol som vi på så sätt blir av med, eftersom kostfibrer inte absorberas. Så här ser jag på fibrer:
När fibrer finns i maten du äter tar det längre tid att bearbeta den. Det i sin tur gör att kolhydraterna får en långsammare omvandling till "socker". Näringsämnena som finns i kolhydraterna tas också upp långsammare. Broccoli, som är en näringsrik grönsak med mycket C-vitamin, har fibrer av cellulosa. Cellulosa är trä så här får magsäcken verkligen arbeta för upptaget av näringsämnena." 
På samma sida står även: "Att använda sig av råvaror som är ekologiska och oförädlade är det hälsosammaste."
Vilket innebär att det är bättre för tarmfloran. Den slipper bekymmer med bekämpningsämnen.  
På sid. 18 står bl.a.: "Äkta surdegsbröd bakat på grov råg får blodsockernivån att stiga långsammare än annat bröd. Det beror på att syran i brödet leder till en fördröjning för maten innan den når tunntarmen". Sid. 120: "Tranbär i t.ex surdegsbröd hjälper till att balansera surhetsgraden. Tranbär innehåller flavonoid." Här hänvisar jag till en studie: Flavonoidintag och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom i en kohort-studie i Finland. Resultatet pekar på att människor med ett lågt intag av flavonoider har en högre risk för hjärt- och kärlsjukomar."
​
Lowcarbguiden är en bok som skrivits p.g.a. sid 4, att "jag på nära håll sett hur lidande uppstått p.g.a hjärt- och kärlsjukdom och vet nu att det kan lindras med hjälp av kosten."
Man ska inte äta för lite kolhydrater då leder det till näringsbrister. WHO rekommenderar 500 gram dagligen och det är ett bra riktmärke. Kohortstudier är studier som visar vad som händer när man följer upp människor över en längre tidsperiod. Det är alltså en grupp av människor från befolkningen som kan väljas slumpmässigt. Man låter dem svara på frågor som arbetssituation, familjesituation, matvanor, alkoholvanor osv. Man kan ta blodprover och/eller blodtryck sedan delas personerna in i olika grupper beroende på vad som ska studeras. Är det fetter så kontrolleras intaget av t.ex. kött, mejeriprodukter, fleromättat eller enkelomättat fett o.s.v. Man tittar på bl.a. sjuklighet. Finns det flera likartade stora studier som pekar åt samma håll så ser man mer seriöst på resultatet än om det är någon enstaka studie.

När det handlar om kost är det komplext precis så som tarmfloran där fibrerna är komplexa. Enligt Tim Spector, professor i genetik och epidemiologi, London så är 25% av våra mikrober allt vi människor har gemensamt. Det är alltså så att gener från våra nedärvda anlag  är av stor betydelse.
​
Själv tror jag mycket på vikten att äta korrekt intag av aminosyror som har stor betydelse för tarmen och hela kroppen då vissa av dem är essentiella. Saknas exempelvis fenylalanin så kan inte alla andra aminosyror tillverkas av kroppen. Det leder i sin tur till att den aminosyra som skulle bildats saknas och det uppstår en livsnödvändig brist p.g.a. att den inte tillförts kroppen genom kosten. I grönsaker finns flera av dem så därför är grönsaker bra, de flesta aminosyror kan kroppen själv bilda av kost. Aminosyran arginin finns bland annat i nötter. Nötter innehåller b.la. fibrer, protein och fetter. Fettet i kroppen omsätts och metionin hjälper till att underlätta omsättningen i kroppens avgiftningsmekanism. Metionin-tyrosin finns bland annat i ost. Ett av mina bättre recept näringsmässigt hittar man i boken "Hjärtvänlig mat livsstilsboken som skyddar ditt hjärta", Avokadosallad med getost och granatäpple, sid 118. Där finns också enkla livsstilsövningar som minskar stressen. Stress är inte bra varken för magen (tarmen) eller övriga kroppen, t.ex. kan man få början till magsår om man slarvar med maten och stressar.
​I boken "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat" sid. 127-128 kan man läsa om Aminosyror.
​​Copyright ©