Sveriges skolor och läromedel samt lärare som är fattigpensionärer och kostråd om att undvika triglycerider.

Tidningen Bloomberg News har skrivit om att svenskarna blir allt fattigare.  När Sverige bildar en ny regering efter valet oavsett vilka som vinner, hoppas jag att den ser till att ge Sverige en läromedelspolicy för grundskolan. Det existerar inte någon rättvisa med läromedelsfördelningen. Det behövs öronmärkta pengar som går direkt till läromedel för de olika ämnena och dessa läromedel ska bestå av fysiska böcker. Förr kunde människor läsa och skriva samt räkna men idag är kunskapsluckorna så stora att eleverna inte klarar gymnasieutbildningen för många av dem. När Sverige hamnar i lågkonjunktur så kommer det att drabba skolan om inte läromedel i fysisk form öronmärks. Läromedelspengen behöver vara statlig för att få likvärdighet i svenska skolor.

Att svenskarna blir allt fattigare stämmer bra när det gäller pensionerade lärare. Flertalet lärare som gått i pension har en mycket låg pension och vi är många som har under EU:s fattigdomsgräns. Att vikariera som lärare gör därför vissa pensionerade lärare jag känner. Resor till och från skolorna betalar lärarvikarierna själva och när skatten är dragen kan det bli 50 kronor kvar. Det beror på om lektionerna är t.ex. en dubbellektion på en skola och t.ex. 40-minuterslektion på en annan skola som är i länet men långt därifrån. Ersättningen brutto ligger runt kr.170:-. Kommunerna betalar olika belopp i landet och vissa arbetar som vikarier genom konsultföretag. Det är inte enhetligt och inte bra betalt. Att hoppas på en regering som förstår att utbildning är det viktigaste för ett lands framtid lär bli svårt och ännu svårare lär det bli att ge oss välutbildade examinerade och legitimerade lärare som gått i pension en pension som är enligt EU:s fattigdomsgräns räknat i EURO för där lever man inte som i Sverige. Där har fattigpensionärerna som är lärare det betydligt bättre om man nu råkar hitta en lärare som är fattigpensionär i EU. Fattigpension i EU är under 12.000 kronor per månad.  Sedan måste man räkna på matkostnaden, hyreskostnad, el, vatten,  försäkringar m.m. som faktiska avgifter för Sverige jämfört med t.ex. Frankrike.
​
Då jag är utbildad gymnasielärare så lärde jag  känna en gymnasielärare i bl.a. kemi som var gift med en läkare. Då hon skulle gå i pension berättade hon att som ung hade hon arbetat statligt ca. åtta år. Och det var räddningen för hennes pension.  Ska det vara så här att man ska studera halva livet med studielån - mitt var betalt till pensionen - för att sedan få leva på fattigpension? Varför bryr sig människor i Sverige inte om lärarna? Vad har vi gjort för ont när vi utbildar och fostrar befolkningen i Sverige?  Är det så att jag och mina bekanta har hamnat "mellan stolarna"?
Ska någon tidning eller program ta upp detta så referera då gärna till min artikel och förlaget där det är läst. Så gör man om man är äkta journalist.  Personligen gillar jag inte Fake News och då jag är lärare så önskar jag att svensk media kunde respektera den svenska befolkningen när de gör sina intervjuer då dessa ofta baseras endast på ett underlag som ytterst sällan är vetenskapligt. Som exempel är en vetenskaplig studie inte tillförlitlig om den inte baseras på en cohortstudie som är i stil med professor Walter Willets från 2012 där 100 tusen amerikaner ingick.
Studien som professor Walter Willet, Harvard, USA, gjorde handlade om kött och man ska inte äta mer än maximalt 500 gram rött kött per person och vecka. Det är ändå för mycket, anser jag. På sikt får människan problem i kärl med för mycket triglycerider.  Triglycerider är alltså inte något att investera i varken lång- eller kortsiktigt. :)
Rött kött är t.ex. kött av ko och annat nötkött, lamm, får, gris.
​Copyright ©