Svensk skola och reformer

Idag skriver Göteborgsposten i en Gästkrönika med professor emerita Inger Enkvist som tar upp det viktiga reformbehovet för svensk skola.
Det framgår att professor Enkvist är kritisk till den svenska skolans utveckling. Hon tar upp att skolans sociala uppdrag har trängt ut kunskapsuppdraget i över femtio års tid. Hon påpekar att "dagens skola inte ens lyckas med det sociala uppdraget, och det i sin tur hänger ihop med att själva undervisningen inte fungerar. När skolan lyckas förmedla kunskap och hålla en hög nivå på undervisningen, förmedlar den samtidigt de sociala förmågor som är av vikt för att eleverna ska klara sig i samhället. Kunskap och sociala förmågor går hand i hand. Dessvärre har vi misslyckats på båda fronterna - svenska elever blir inte särskilt kunniga och skolmiljön är inte så positiv som reformatörerna tänkt sig."

Professor Enkvist svarar på flera frågor och en av dessa är: - Vad skulle du säga är den största skillnaden mellan länder som lyckas med sina skolor och de som inte lyckas?

-"Det första som slår en när man studerar framgångsrika skolsystem i andra länder är att det råder en utbredd respekt för kunskap i hela samhället. I dessa länder är det ofta allmänt accepterat att framgång i skolarbete och studier kräver att eleverna faktiskt anstränger sig hårt. Det är inte minst tydligt i länder som genomgår en snabb ekonomisk utveckling. I de länderna märks en törst i hela samhället efter en högre kunskapsnivå. Man har insett att utbildning är en förutsättning för ekonomiskt och socialt välstånd, och familjerna vill att också deras barn ska få del av de möjligheter som öppnar sig. Hela samhället arbetar mot målet att eleverna ska lära sig mer i skolan. Det räcker med att titta på länderna i Östeuropa och Sydostasien. "
Hon säger även: -"I många välmående länder, som exempelvis Sverige, finns det tvärtom ofta en utbredd skeptisk inställning till ansträngning i skolan. Det finns både lärare och föräldrar som anser att det är viktigare att eleverna trivs i skolan än att de når bra studieresultat. Det är också vanligt att bortförklara dåliga resultat med att svenska elever skulle vara bra på andra saker som inte mäts i test".
Hon avslutar frågan med: "Många tycks inte se sambandet mellan samhällets kunskapsnivå och det välstånd som samhället kan erbjuda sina medborgare. Den här bristen på förståelse är direkt farlig för samhället".

Hon har så rätt, denna kloka person. Professorn säger att "den svenska läroplanen behöver ändras i grunden genom att den behöver bli tydligare. Läroplanen måste främst gälla ämneskunskaperna. Därefter ska den tydligt visa vilka kunskaper som det är eleverna ska klara av i de olika årskurserna. Att kunna reflektera och analysera passar bättre för universitetsstudenter."  

Det är så sant som det är sagt.  Sverige ska sätta kunskap först. Hon tar även upp avsaknaden av yrkesskolor som fanns förr och teoretiskt inriktade skolor.  

Jag anser det behövs reformer inom skolan. Grundskolan blir inte bättre av fler klasser med betyg från åk 4 som föreslås. Skolan behöver inte bara förändras genom reformarbete för grundskolan utan även lärarutbildningen. Det behövs tydligare ämneskunskapskrav i utbildningen så att nivån höjs. Det är även nödvändigt med läromedel som inte är flera år gamla och att dessa köps in till skolorna runt om i landet. Ämneskunskaper är viktigt för att klara vidare studier. För de som inte studerar teoretiska ämnen behöver få möjlighet till praktisk utbildning i ett tidigt skede.
Ska individualisering ske vilket är bra för en elev så behöver skolan införa mindre grupper och inte stora klasser där en lärare ska ge alla en likvärdig utbildning. Alla människor är egna individer och det som är enkelt för en kan te sig omöjligt för en annan. Som jag tidigare skrivit så har många elever idag flera fritidsaktiviteter efter skolans slut och det är förstås bra på sitt sätt men skolarbetet bör komma i första hand. Jag har även skrivit om avsaknaden av respekt. Utbildningen ska förstås vara likvärdig så tillvida att ämneskunskaperna är desamma men kraven behöver höjas och för att erhålla studiero som eleverna behöver är det nödvändigt med mindre klasser i svensk skola .

Bland det viktigaste som framfördes i artikeln är ändå: "Det saknas exempelvis fortfarande idag slutexamen efter grundskolan och gymnasiet. Det är hög tid att reformera lärarutbildningarna med höjda antagningskrav, ökat fokus på ämneskunskaper och mer praktisk metodik. Dessutom borde studietakten för blivande lärare fördubblas - minst".  Jag har tagit upp mycket av detta  i flera av mina tidigare inlägg.
Läs artikeln i sin helhet :
http://www.gp.se/ledare/enkvist-skolan-beh%C3%B6ver-radikala-reformer-1.6527122