Skolan och samhället

Det föregående blogginlägget handlade om att skolan är grunden till ett samhälles utveckling. I gårdagens partiledardebatt nämndes inte bristen på lärare och vikten av en fungerande skola.  Det togs inte heller upp bristen på läkare och att läkarstudenter visar ett fallande resultat, se Läkartidningen 2017/10. Däremot tog statsministern upp frågan om LAS d.v.s. lagen om anställningsskydd. Den är viktig för alla inte bara för kvinnor. Det står att läsa om i "Den eländiga boken om arbetslivets mer mörka sidor i skolan", sid 11. "om LAS försvinner kan det leda till att vem som helst inom lärarkåren får gå från sin tjänst och då förflyttas arbetslösheten."
Idag fungerar det så att de lärare som flyttar från en kommun till en annan och ska arbeta för en ny kommun kan inte tillgodoräkna sig sina arbetsår från den kommun där de tidigare arbetat. Den sist anställda blir nyanställd oavsett arbetslivserfarenhet. Den gamla klyschan, det var bättre förr, stämmer här då arbetsåren följde med läraren till en annan kommun förr i tiden.

Hämtat från Skolverkets gamla läroplan: "Skolväsendets grund är demokrati. Elever ska utveckla och inhämta kunskaper och värden. Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. 
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.  I överenskommelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet". 
Detta är en liten del av det skolan handlar om. För ett fungerande samhälle krävs och behövs en fungerande skola för hela Sverige där resultaten för eleverna och lärarna leder till ett godkänt resultat både i betyg och hälsa.
​
Skolan är det "lilla samhället" som lägger grunden för ett kommande Sverige. Idag är det en enorm lärarbrist och den blir större. Varför tas inte skolan och lärare på allvar för att få en frågeställning i en partiledardebatt? Det är framtidens människor som skolan utbildar och det börjar i grundskolan som kort nämndes i gårdagens partiledardebatt som finns att se på TV-play,  att resultaten är minst sagt dåliga.  Det fortsätter i gymnasieskolan även om många klarar gymnasiet för en ingång till högskolan. Där kommer nästa katastrofresultat för uppbyggnaden av samhällsstrukturen: Vården.  För en fungerande vård behövs läkare. Det är nödvändigt med läkarvård men även där kommer Sverige att få brist framöver. Studieresultaten för 2017 visade på ett fallande resultat för blivande läkarstudenter. Ska Sverige få snabbspår även där? Flertalet länder har kortare läkarutbildning och de har inte vissa kurser som Sverige har i sin läkarutbildning. Dessutom behövs språkutbildning.
 
Klimatfrågan är en viktig del i skolans värld. Vilka vet mest om skolan och skolfrågor? Är inte det lärare och särskilt då äldre lärare med en lång akademisk utbildning som arbetat på olika nivåer i skolan? Varför tar man inte upp detta i SVT och låter oss äldre lärare komma till tals i en debatt med politikerna? Det anordnades av Sveriges läromedelsförfattares förbund, SLFF men alla lärare kan inte skriva läromedel och kanske inte heller vill det även om de kan.  Läraryrkets status är nära noll och det återspeglas genom alla problem i skolorna men det är inte lärarna som skapat problemen som behöver åtgärdas. Det behövs en skolpolicy med kraftiga förändringar för att lärare ska orka arbeta och vilja arbeta ett helt yrkesliv i skolan. Det finns idag ingen handledning för lärare när de väl fått sin examen och legitimation.

Klimatfrågan är en viktig fråga för mänskligheten men lika viktig är mänskligheten själv d.v.s. människan måste vara i centrum precis som eleven för läraren. Utan människor har klimatet inte så stor betydelse för människan. Utan kunskaper och erfarenheter kan inte människan utvecklas och inte heller förbättra klimatet. Klimatfrågan är global och alla behöver "dra sitt strå till stacken" precis som i myrsamhället,  man får ta ett myrsteg i taget. Det är enkelt att tvätta händerna innan och efter matlagning. Det är enkelt att skölja grönsaker, frukt, bär och färsk fisk. Det är inte enkelt att äta animalisk föda med djur som inte fått antibiotika varken i foder eller av veterinär. Det ekologiska samhället är början till ett hälsosammare liv. Man vet att multiresistenta bakterier har fått stor spridning runt om i världen. Miljön är livsviktig och på regeringens sida står att läsa om den nya Klimatlagen (2017:720), Svensk författningssamling 2017:720.

När värmen på jorden ökar så förändras ekolivet, vissa arter utrotas när Antarktis smälter och landnivån höjs. När Norden förändras handlar det inte bara om diesel- och koldioxidutsläpp, snabbtåg från Sverige till Europa där fönster inte går att öppna, utan om överlevnad p.g.a. bakterier och andra mikrober som kommer att utvecklas. Att ge forskningen incitament till utveckling av ett hållbart samhälle är grunden för en bättre värld och utbildning är vägen.
​Copyright ©