Skolan och klimatförändringarna - nya läromedel

Nya klimatförändringar och information om detta är nödvändigt i skolans undervisning. Det saknas i flera av landets skolor då det inte finns en gemensam skolpolicy om läromedel för hela landet. 
Ett exempel på information är då man börjar tala om hållbarhet och resurser i åk 5 i hem- och konsumentkunskap.
Detta då man använder bl.a. vatten, diskmedel, tvättmedel, sköljmedel, skurmedel. I den undervisning som tidigare var vanlig fick eleverna leta information och lära sig vad innehållet i olika förpackningar innebär. Vilka miljöförstörande ämnen som ingår och att man ska använda pappersförpackningar före plast, som exempel. 
Nu har en ny studie publicerats och av 5010 dyk i haven från 1983 har forskarna undersökt olika typer av bilder. Dessa visade bl.a. att 3425 olika sorter skräpföremål hittats där 89 procent var plastskräp av den totala mängden plast som var 33%. Dessa plastskräp är människans skapelse. Studien visade även att man hittat en plastpåse på över 11.000 meter under havsytan i Marianergraven.  Studier finns att läsa om i Marine Policy tidskriften.
​ 
Det har aldrig studerats noga vilken effekt plast har på fiskebeståndet.  Det har framkommit att klimatförändringar skett och enligt en artikel från Havet.nu, som presenterats 24 april 2018, säger huvudförfattaren av artikeln, Frederik Schenk, som forskar vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, att - " om Golfströmmens transport av varmt havsytevatten försvagas ytterligare, så som det har observerats och även modellerats, kommer bildandet av ett stabilt högtrycksområde att vara mycket vanligare och även öka i intensitet. Detta kan i framtiden leda till ännu kraftigare värmeböljor än de som klimatmodellerna hittills har simulerat".
För 12000 år sedan försvagades Golfströmmen och det är vad forskarna utgått ifrån och studien visar att en liknande situation skulle kunna uppstå idag. 
Östersjöns vatten har inte samma omsättning som ett hav och därmed drabbas Östersjön mer av miljögifter och övergödning men temperaturen är också av betydelse för haven när isar smälter,  då miljögifter inte kan brytas ned så snabbt när haven är kalla.  I flera vetenskapliga studier visar resultatet att mikroplast orsakar stor skada på organismer som finns i haven. 
​
Genom klimatförändringarna som beror på bl.a. koldioxidutsläppen i första hand så sker klimatförändringar fortare än förr i världen och därför hinner varken djur, växter och miljö anpassa sig. Haven blir försurade på sikt och salthalten minskar. När salthalten minskar i haven förändras klimatet och Norden kommer då att få kortare vintrar.
När Antarktis istäcke minskar kommer vissa av de arter  djur och växter som finns i bl.a. Östersjön att utplånas men inte i Bottenviken. Det beror på att det kommer att saknas platser för föda. Tiden till det sker beräknas ge en förlängning  med 20-50 dagar i norra Östersjön och  i södra delen av Östersjön med 30-90 dagar av perioden för växternas säsong. Det beräknas ske först i slutet av vårt sekel då temperaturen väntas stiga med 3-5 grader till år 2100. Man har i nuläget sett en minskning av vissa djur och växtarter i nordens havsområden.  Miljögifter och metaller är skadliga och särskilt fet fisk kan innehålla hög halt av miljögift. Exempel på miljögifter är PCB och dioxiner som kan finnas i animaliska livsmedel för att därefter lagras i kroppen. 
Den 17 april 2018  publicerades en artikel från en studie i Estland, i Havet.nu där det framgår att en ny art 
upptäcktes 2011 i våra hav som kan vara skadlig. Det är den vitfingrade brackvattenkrabban som hittat till Östersjön och enligt artikeln kan arten leda till ett starkt hot mot Östersjöns ekosystem. 
Den tros ha följt med fartyg från Nordamerika. Där finns många andra rovdjursarter så krabban påverkar inte fiskar och andra arter som här. I Östersjön finns andra arter som saknar att kunna försvara sig mot rovdjur som den vitfingrade brackvattenkrabban som snabbt spridit sig p.g.a. detta. Genom klimatförändringar och att nya arter som är rovdjur tillkommer så drabbas havets växter och djur och t.ex. Östersjömusslan är nästan helt försvunnen medan  andra arter är försvunna.  Den vitfingrade brackvattenkrabban är ett hot mot Östersjöns ekosystem. 

Genom att beräkna att det finns ca 400 olika invasiva arter som hotar Sveriges biologiska mångfald eller ekosystem vilka  kan påverka dels samhällsekonomin och dels människors hälsa bör man värna om sin närmiljö och  påverka det lilla man kan t.ex. genom att minska användning av plast. Detta genom att ta med tygkasse till affär, använda kärl och fat istället för att lägga in maten i plastförpackningar i kylen, att använda sig av såpa istället för skurmedel med kemikalier som hälls ut i avloppsvattnet.  Det är småsaker men gör alla sitt bästa så bidrar man till att ta sitt ansvar för miljön. Sverige är ett litet land ur ett globalt perspektiv som har bra koll på miljön och det är viktigt att fortsätta med det genom utbildning särskilt i skolorna runt om i landet och för alla som  inte tidigare haft kunskaperna. Hem- och konsumentkunskapsutbildningen är en viktig utbildning från både ekonomisk och miljöperspektiv. Hem- och konsumentkunskapsämnet tar upp resurshushållning. Miljö ingår även i no- och so-ämnena för grundskolans utbildning. Det vore därför bra med en läromedelspolicy för skolan då den ska vara likvärdig.
​​Copyright ©