Minska bukfetman med LCHF där ostron ingår och se till ekonomin; uppdaterad 9/11

Ett par förslag till att minska bukfetma är enligt forskning från tidigare litteratur:
Grönsaker, frukt, bär:
Avokado - näringsrik frukt med bra fetter
Lök - av alla sorter som vitlök, schalottenlök, silverlök, pärllök, rödlök, purjolök 
Gurka
Tomat gärna fylld se recept
Citrusfrukt t.ex apelsin, citron
Äpplen
Svamp - rensade och smörstekta, Kantareller, Trattkantareller, Portobello, Karl Johansvamp, Champinjoner
Chili
Paprika
Broccoli
Sparris
Kål t.ex. blomkål-kan ätas sköljd färsk eller tillagad kokt eventuellt som blomkålsmos med ett ägg som vispas i en kastrull med avrunnen kokt blomkål samt kryddor, blomkålssoppa med mera
Spenat i mindre mängd - läs på Livsmedelsverket om spenat som innehåller oxalsyra
Rödbetor* i mindre mängd - läs på Livsmedelsverket om rödbetsblad som innehåller oxalsyra
​
Hjortron
Lingon
Blåbär
Hallon
Vinbär
Julkakor
Till dessert kan mandelformar bakas fyllda med t.ex. bär ovan. Som lock kavlas mandeldegen ut tunt för att fästas mot kanten. Vänd kakorna avsvalnade i handen så de inte går sönder efter gräddning. Skikta eventuellt lite kanel över. Servera med egengjord vaniljsås som är sockerfri.
Proteinkällor
Ostron-se recept
Pilgrimsmusslor gärna färska - stek snabbt någon minut, ca 30 sekunder per sida,  på mycket hög värme
Hummer
Krabba
Räkor
Fisk 
Svensk kyckling
Svenskt vilt
Kalix-löjrom
​Ägg - alla vitaminer utom C-vitamin, tryptofan, mättat fett med mera. För att undvika förhöjt kolesterolvärde max 7 ägg per vecka där ägg i t.ex. paj är inräknat
Smör
Olivolja/oliver
Mandel
Cashewnötter
Jordnötter - kan innehålla Aflatoxin, ät inte om nöten är besk
Valnötter - innehåller en livsnödvändig fettsyra som inte kroppen själv kan tillverka

Frön t.ex. linfrö enligt rekommendationerna från Livsmedelsverket
Rapsolja
Ingefära
Färska kryddor eller torkade

Spannmål
Havregryn i mindre mängd då det bland annat innehåller viktiga ämnen som betaglukan och tryptofan för kroppen.

Kryddor gärna färska t.ex. persilja som innehåller järn, dill, peppar som rosépeppar, svartpeppar, vitpeppar,  rosmarin - god till lax med lite koncentrerad apelsin och grädde men även muskot, kanel, ingefära - skalas och rives.
Soppor till en måltid varje dag under en 14-dagarsperiod där även mandelmjöl kan ingå i en annan måltid, mandelmjöl kan användas till pajdeg för t.ex. fylld skaldjurspaj eller svampfyllning. Skippa brödet, potatis, pasta, ris, socker under 14 dagar. Ingen öl, ingen starksprit, ingen likör eller annan söt dryck.

* För några år sedan var det en ung hälsomedveten person som rådfrågade mig om vad det kunde bero på att hen hade värk i lederna i händerna. Hen berättade att hen tränade varje dag under lunch eller efter arbetet och att hen åt mycket nyttigt. Följdfrågan var: Vad äter du till lunch? Samma lunch varje dag berättades det och den bestod av enbart grönsaker som var: blandad sallad samt mycket rödbetsblad och rödbetsjuice. Inte tillräckligt med protein för en person särskilt inte vid träning. Många människors åkommor beror på felaktig kosthållning. Bästa råd är att inte lita på att olika dieter kan passa varje enskild person då varje enskild person är en helt unik person. Ta hand om Dig! Läs på Livsmedelsverket.se för säkraste allmänna kostråd.

* Ett gott råd vad gäller privatekonomi är att inte låna pengar till hög ränta hos låneinstituten. Veckohandla och skriv ned ingredienserna, se vilka affärer som har extrapriser på basmaten och övriga varor, gör en budget, spara en liten slant för oförutsedda utgifter vid lön/bidrag. Livsmedel som bröd kan med fördel användas som skorpor, se recept på nätet. Vissa butiker säljer gårdagens bröd billigt t.ex. hembagerier/konditorier mer ekonomiskt är att baka själv. Om statsfinanserna har PM Nilsson i Di.se skrivit ett mycket klokt och bra inlägg, se länk nedan. Dock så även om infrastrukturen är viktig så är människors trygghet, hälsa och utbildning viktigare. Utan detta ökar kostnaderna för de i samhället som tillför skattepengarna och utvecklingen stagnerar än mer i en eventuell recession. Att stärka de mjuka värdena är att stärka finanserna på sikt. Man ska och kan inte ösa på till dess det blir översvämning man måste göra som i forna tiders hushåll som Kajsa Warg, den svenska kända kokboksförfattaren en gång sade: Man tager vad man haver. Hon räknade på volym ett ord som kan innebära olika mängder av mått, t.ex. en liter. Vilket alltså innebär att man inte ökar på ett underlag som inte är hanterbart, vilket är både miljövänligt, ekonomiskt och klokt. Detta gäller inte bara för statsfinanser utan kan gälla för alla i de flesta sammanhang. Att hushålla har aldrig varit fel men i vissa lägen där ett land är på väg mot ekonomiskt haveri behöver man låna när räntan är låg. Ekonomi är en del av olika aktörer i samhällsbygget och en av dessa är sjukhus, se länk att kopiera och klistra in, nedan till Nya Karolinska. Ett av flera ekonomiska haverier då inte SKL har fått de ekonomiska resurser som ett lands regering måste ge möjlighet för med bidrag där inte bara sjukvård ingår utan även vissa skolor som annars måste läggas ned i stora delar av landet förutom att examinerade lärare saknas i hela landet. Det är även avsaknad av tusentals poliser samt polisbilar som utlovades förutom de mer än ca 60.000 examinerade lärare som kommer att saknas i landet framöver. Det är viktigt med resurser och att det fördelas pengar på ett vis så att folkets skattepengar går tillbaka till folket men när pengar inte finns måste man låna för att behålla en välfärd som en gång var fungerande på 70-talet. Man rustar ned välfärden när den behöver stärkas i allt fler områden, se ett exempel från SvD i länk nedan om cancerforskningen. Skulle människor i Sverige börja med att försäkra sig så måste försäkringssystemet förändras. De som har någon sjukdom som är ärftlig eller som får någon sjukdom som är livslång, dessa individer får inte teckna speciella sjukförsäkringar. Det har aldrig förekommit i detta land efter myndighetsåldern 18 år till dess en människa fyllt 18 år är individen ett barn. Vissa individer är barn även som vuxna det kallas barnsligt vilket många politiska förslag är och förblir.
​
Att ta bort värnskatten kostar för vanligt folk som lärare även om man är akademiker tillhör lärarna förlorarna, se länk till Aftonbladet nedan som ett exempel. Man får det som man inte röstat för eller röstar man för att utbildningen är oväsentlig? se länk till Di, Lotta Engzell-Larsson. Man ska även fundera på Skolverket och hur det är på väg att förändra samhället genom att lyfta ut faktisk historik från Sveriges egen historia till förmån för hitta-på historia som flumpedagogik. Att pensionerna inte räcker till annat än fattigpension för lärare är inte något att yvas över ännu mindre att varken sjukvård eller äldreomsorg fungerar. 
Ordförande för Nya Karolinska Håkan Sörman, intervjuad av SvD 9/11, länk nedan, säger i artikeln ungefär så här: 
"– Det finns en gammal kultur att man kör på och tror att problemen blåser över, att det kommer pengar men nu gör det inte det". 
Håkan Sörman är en mycket begåvad och klok person som håller sig till fakta och som ser till framtiden för sjukhuset. Han är bland annat kritisk till att personalstyrkan inte tidigare anpassats av sjukhuset till dess nya uppdrag.
Att ta ansvar i tid (så mycket det nu är möjligt) gör även KD som inte har mycket att erbjuda för pensionärer men som nu vänt i frågan nedan och avstår från att stödja ett projekt som skulle komma att leda till mer negativ än positiv miljöpåverkan och ekonomisk hållbarhet samt klimattänk under 2000-talet. Tack och lov att det finns kvar demokrati ännu så länge. Hur länge? Det vet ingen ännu. Men missa inte att i samband med detta läsa texten från Johan Hakelius i Expressen, se länk nedan.

Maria Björnesson - Professor i nationalekonomi, VTI
Harry Flam - Professor i internationell ekonomi
John Hassler - Professor i nationalekonomi
Lars Hultkrantz - Professor i nationalekonomi
Per Kågesson - Professor emeritus i miljösystemanalys
Jan-Eric Nilsson - Professor i transportekonomi

Ovan nämnda professorer är forskare och författare till en artikel i DN där de pekar på att om Sverige vill vara ett föredöme i klimatpolitiken är höghastighetsbanor fel väg att gå. Detta då dessa personer kan göra uträkningar och dessa beräkningar visar att de nya stambanorna kan ha betalat tillbaka sin klimatskuld från bygget först mot slutet av århundradet och detta förutsatt att övriga transportslag inte klarar av att ställa om. Ekonomi är att hushålla inte ösa på utan framförhållning med beräkningar, riskanalyser o.s.v. Länk till DN, se nedan. Se även länk till Di om Liberalernas tankar för höghastighetsbanor, 
https://www.di.se/nyheter/sabunis-krav-inga-snabbtag-utan-moderaterna

https://www.di.se/ledare/finansministern-har-helt-ratt-om-balansmal

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/pLx4Aw/l-ni-har-slutat-stalla-krav-i-skolpolitiken

​www.di.se/ledare/arbetsformedlingen-ar-en-migrationsfraga/

https://www.karolinska.se/om-oss/organisation/sjukhusdirektorens-blogg/arkiv/2019/11/ohallbart-lage-gor-att-vi-maste-fortsatta-anpassa-var-storlek/

www.svd.se/sverige-rasar-i-rankning-av-cancerforskning

https://www.svd.se/expert-karolinska-har-valt-att-strunta-i-sparkrav

https://www.dn.se/debatt/kds-riksting-bor-nodbromsa-stodet-for-hoghastighetstag/

​www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/glom-asiktskorridoren-ta-plats-i-panikrummet/