Vad innebär det egentligen att vara medlem i ett fackförbund? I Sverige finns det två lärarförbund dessa är:
Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. De skiljer sig åt då Lärarnas Riksförbund är ett lärarförbund för akademiker där även syokonsulenter inräknas förutom lärarstuderande medan lärarförbundet är ett förbund för de som studerar till eller arbetar som lärare i alla skolformer från förskolan till högskolan. Där alla lärare och skolledare ska vara medlemmar i samma fackförbund och yrkesförbund, här finns även kyrkomusiker samt obehöriga utbildare vilka arbetar som lärare. Lärarutbildningarna skiljer sig så även fackförbunden. Lärare kan genom facket få råd och hjälp i skolfrågor. Dessa nämnda förbund ger ut sina egna medlemstidningar. I tidningen Skolvärlden nr 7, som utges av LR, står om Vinstmaskinen. "Det är inte mer än 3.290.217.000 kronor i vinst på fyra år som Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med denna vinst. Samtidigt har lärarna på flera av skolorna betydligt lägre lön än flertalet på andra skolor. En lärare som utbildar på friskolan tjänar under ett arbetsliv 1,5 miljoner kronor mindre än på andra skolor." Det står att läsa om på sidorna 16-23. En lärare, LR-ombud AcadeMedia uttalar sig i tidningen och berättar: "Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt. Detta för att effektivisera verksamheten eftersom man inte kan betala för låga löner. Alla företag behöver en vinst och målet är en avkastning på 6-8%. Kunskapsskolan har en person som är föreningsombud som uttalat sig: "Vi kan ha lite lägre lärartäthet än andra skolor". En lärare upplever att det är en kränkning mot professionen. Det får man lov att konstatera men detta är endast ett exempel på alla friskolor som nämns. Friskolorna gör att det blir svårt eller kanske rent av omöjligt att göra den obligatoriska skolan statlig igen. Sverige har skolpengen som följer eleven från skola till skola om eleven flyttar eller byter skola vilket inkluderar kommunala skolor. Internationella engelska skolan har drygt 86 procent kvalificerade lärare. Det krävs utbildning och legitimation för lärare idag men när de går i pension så finns stor möjlighet att de blir fattigpensionärer. Som exempel så får en lärare anställd av Internationella engelska skolan vid pensionering räkna med ett par tusen kronor mindre i månaden i pension än en kommunalanställd lärare, enligt artikeln. Skattebetalarnas pengar i form av skolpeng, kommunalskatter går inte till syokonsulenter, skolsköterskor, kuratorer, skolläkare, skolpsykologer, bibliotekarier och annan övrig personal som ofta konsulteras tillfälligt t.ex. vid vaccinering av en del friskolor. Därav har ett antal elever inte tillgång till skolsköterska, kurator, skolpsykolog på samma vis som de kommunala skolorna. Vi som är pensionärer idag har upplevt ordningsbetyg i skolan som förr var statlig. Idag är ordningsbetyget borta och även den ordning som den statliga skolan erbjöd utan friskolor. Samhället har förändrats men inte till fördel för arbetande eller pensionerade lärare. Stressen har ökat och lönerna minskat (förutom på senare år). Många friskolor investerar vinsten i skolorna för att expandera och för att öka kvalitet för undervisningen men räknar då med vinstuttag på sikt. Åsa Fahlén, LR:s ordförande säger: "Vi måste bort från dagens olyckliga marknadisering där eleverna ses som kunder. Ju längre detta pågår, desto svårare blir det att backa bandet. Dagens fria skolval, fri etableringsrätt och möjligheter att fritt plocka ut pengar ur skolan är en synnerligen dålig kombination. Vi behöver se över alla dessa tre system för att skapa likvärdighet och långsiktighet". De stora förlorarna är examinerade, legitimerade pensionerade lärare och eleverna. Lärarpensionärer som inte arbetat när skolan var statlig drabbas ekonomiskt vid pensionering med låg pension samt om de varit barnlediga eller inte fått en heltidstjänst. Skolan har inte alltid haft lärarbrist i Sverige. Eleverna blir förlorare när behöriga lärare saknas då det leder till sämre kunskapsresultat p.g.a. okunskap om lektionsplanering, terminsplanering, pedagogisk utbildning m.m. Därav går många elever ut grundskolan med ofullständiga betyg. En förälder bör alltid försöka ta sig tid med att gå igenom läxorna med sina barn och genom att kontakta mentor får föräldern information om alla läxorna och en inblick i hur barnet lyckas i de olika ämnena. Vissa lärare skickar hem läxuppgifter i en bok andra låter läxor och uppgifter stanna på skolan. Skolorna arbetar olika. Den kommunala skolan och friskolorna som idag är Sveriges framtid levererar inte den kvalitet som den svenska grundskolan när den var statlig vad gäller faktakunskaper och respekt för yrket. Eleverna blir förlorare om lärarna saknar grunderna. Förlorare blir de när stöket tar över för en del lärare. En tidigare lärarkandidat blev godkänd av mig då personen hade god hand med eleverna men var i avsaknad av att strukturera lektioner i ämnet. Det senare kan man träna upp genom lektionsplaneringar. Att ha god hand med eleverna är däremot svårare att träna då lektionerna måste fungera. Om elever inte accepterar läraren utifrån den läraren är så fungerar inte lektionen oavsett faktakunskaper. Har en person lyckats skapa ett arbetsklimat med kunskaper som är inom nivån acceptabla så anser jag att en lärarkandidat ska bli godkänd även om planeringen kunde vara perfekt. Man ska inte kräva att allt är perfekt men näst intill. Att arbeta som lärare kräver mycket och när man arbetat kommunalt eller i friskola är det önskvärt att inte erhålla den nästan lägsta pensionen som finns i Sverige med garantipension. Jag håller med den person som anser att det är en kränkning mot professionen med den låga status som läraryrket har i dagens Sverige. Jag känner många människor, läkare, mycket högt uppsatta personer inom statlig verksamhet, advokater med flera vilka anser sig som lärare då de vikarierat för många år sedan. De har varit exakt vad ordet betyder - vikarie - man går in tillfälligt i yrkesrollen för en annan person. Det innebär inte att man besitter kunskaperna, jag är inte nationalekonom även om jag läst nationalekonomi. Jag är inte kock även om jag är behörig att utbilda kockar i flertalet ämnen, jag är inte dietist även om jag läst två år med dietister. Jag blev beteendevetare, lärare och handledare för lärare utifrån mina avklarade studier. Läraryrket kan vara en vinst om man har bra elever, trevliga föräldrar och i bästa fall har kollegor och rektor som är juste. Det är ett svårt och tufft yrkesval som ger den lägsta tänkbara pensionen utifrån alla studier och arbete som yrket kräver. För mig innebär den usla pensionen att vare sig jag mår bra eller inte måste jag arbeta igen som pensionär eller leva otroligt knapert. I USA har man ett system där människor skattar mindre om de har låg inkomst och arbetar högre upp i åldrarna. I Sverige ska det bli verklighet att man arbetar högre upp i åldrarna efter pensionen med en "otroligt hög" skatt på pensionen. Livet är inte alltid vad man gör det till, som en vis man sade. uppdaterat Copyright © Comments are closed.
|
SkribentGun-Marie Arkiv
November 2024
Kategorier |
Kostens underverk
En påbyggnads blogg
hem |
om |
tjänster |
kontakt |
Copyright © Fluffins