Kort förklaring om varför Smörstekt-böckerna skrivits

LCHF innebär att äta den mängd kolhydrater som man mår bäst av. Att äta fett är viktigt för människan. Fett ger energi och fett räknas som ett näringsämne. Det fett som lagras i kroppen är kroppsfett och den större delen av fettet består av triglycerider. Man delar in fettet i tre olika grupper :  
steroler (kommer från växtriket)                                                     
triglycerider (vilka transporteras av tredje gruppen:                                             
fosfolipider (som är byggstenar i cellväggarna). 
Dessa grupper är från fettet i livsmedel. Det finns fettsyror som kroppen inte själv kan tillverka utan som måste tillföras genom kosten. Man skiljer mellan mättade fettsyror, enkel- och fleromättade fettsyror.
Den feta fisken som t.ex. lax, sill, tonfisk innehåller mycket fleromättat fett. Fettsyrorna i fet fisk och vissa alger innehåller alltså Omega-3 fettsyror.

Omega 3-fettsyror består av olika fettsyror som alfa-linolensyra vilket kroppen inte själv kan tillverka. Man kallar linol- och linolensyra för essentiella fettsyror vilket betyder att de är livsnödvändiga fettsyror som ska tillföras genom kosten. (Det finns Omega - 3 som kosttillskott). I till exempel Valnötter finns ALA - fettsyran och som ett exempel tillät den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA år 2004 att valnötter fick märkas med hälsodeklaration med ett intag om 40 gram dagligen. Detta kom senare att gälla även för jordnötter och  mandel.
                                                   
Förutom fett behöver kroppen aminosyror som är en byggsten i protein. Vissa av dem måste tillföras genom kosten. Om någon av de som saknas inte tillförs genom kosten blir det brist eftersom kroppen kan tillverka flertalet aminosyror själv men inte alla. En av de som måste tillföras genom kost är tryptofan. När tryptofan tillförs kroppen genom t.ex. ägg eller havre så hjälper det kroppen att bilda serotonin. Serotonin är en viktig aminosyra för kroppens celler. Serotonin påverkar hungerskänslor, trötthet, sömn, minne och depression. 

Triglycerider som nämnts ovan delas in i tre grupper och finns i olika sorters livsmedel. Dessa grupper är: enkelomättat fett som finns i bland annat olivolja, oliver, kyckling, fleromättat fett som finns i bland annat fet fisk och tredje gruppen är mättat fett som finns i bland annat mejeriprodukter och köttfärs, korv. Triglycerider finns i produkter från djurriket. Man anser att om triglyceridvärdet är för högt så kan det leda till inflammationer i bukspottkörteln och är en riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdom. Man vet att motion sänker triglyceridvärdena samt minskat intag av fett med enkelbindningar i kolkedjan. Bukfetma och insulinresistens hör samman med ett lågt HDL och höga triglyceridvärden samt med övervikt av små fettpartiklar. Detta pekar på en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Triglycerider finns till exempel i solrosolja. Där består triglyceriderna av palmitinsyra, oljesyra, stearinsyra och linolsyra.  Man ska skilja på naturligt mättade fetter och industriellt framställda transfetter. 
Myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa, har bedömt att transfett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom mer än motsvarande mängd mättat fett. Det är därför viktigt att minska intag av kött om man inte äter en varierad kost. Transfetter höjer halten av LDL och sänker halten av HDL (det goda fettet) och kan därför leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Transfettsyror förekommer naturligt i liten mängd hos idisslare som i mjölkfett. Mjölkfett innehåller även liten mängd av fleromättade fettsyror men mest mättat fett. Det finns forskning som visar att två glas mjölk om dagen inte är skadligt då alltför mycket kan påverka kalkbalansen. (BMJ 2014;349:g6015 som är en cohortstudie). Varje gång man intar mjölkprodukter utsätts tänderna för mjölksocker. Kroppens blodsocker höjs snabbare av vissa livsmedel. Man beräknar att en individ har ett intag om ca 40-45 kilo socker per person och år. Socker belastar bukspottkörteln och ju äldre man blir desto mer minskas bukspottkörtelns funktion. 
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ska fria sockerarter inte överstiga 5-10 procent av energiintaget. Fria sockerarter är naturligt socker t.ex. i fruktjuice eller i tillsatt socker. Sockerarter finns i olika former i exempelvis honung, frukt och bär som glukos eller fruktos. Vissa innehåller pektin som äpple och lingon. Man säger att pektin hjälper till att sänka kolesterol i kroppen. Födan man intar spjälkas (omvandlas) i kroppen till kolhydrater, fett, protein och så vidare. Glukos, triglycerider, vitaminer, mineraler tas upp av kroppen. Kolhydrater som räknas in i olika grupper är glukos, fruktos, galaktos. Dessa kallas för monosackarider men det finns fler som ger energi. Energi är det mått som man räknar eller mäter födan med som Kilokalori skrivs Kcal eller kJ. Blodsockret påverkas av bland annat aminosyror, kolhydrater från födan.

Man har forskat vid De Montfort University Leicester (DMU) 2015 på matoljor. Det var forskning som visade att solrosolja och majsolja producerade aldehyd på nivåer som var 20 gånger högre än rekommendationen från WHO. Forskningen gjordes av Professor Grootveldts team. Professorn säger att solrosolja och majsolja är bra så länge de inte utsätts för värme, som till exempel bakning eller matlagning. Aldehyd betecknas vanligen -CHO. De bildas vid oxidation av primära alkoholer,  vanligare är att de oxideras till karboxylsyra. Av detta kan man konstatera att det är sammansättningen av de olika fetterna som påverkar dels nivån på blodfetterna och dels omsättningen av dem. I en kost ska fetter ingå för att lagras i kroppen och för att kunna användas vid näringsbrist.

Människan behöver fetter som bränsle i form av energi. Fetter behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig de livsnödvändiga fettsyrorna. Fettsyrorna behövs för att skydda kroppen. Vitaminerna behövs, till exempel är vitamin D nödvändigt för att E-vitaminet ska tas upp. Det är från fettet kroppen tillförs de fettlösliga vitaminerna. Nästan allt fett som kroppen inte kan använda lagras och kan därmed leda till fetma. Energi hämtar människan från den föda som intas. För att motverka hjärt- och kärlsjukdom är därför en hälsosam kost och motion viktigt. Därför behöver skolbarn en kost beräknad av en kostekonom eller av den äldre utbildningen till hem- och konsumentkunskapslärare där kostvetenskap A och B ingår med livsmedelsvetenskap och matlagningsteknik samt nutrition och dietetik. LCHF är tänkt som en kost där man ser till sin hälsa utifrån den forskning som finns. När jag skrev den första svenska kokboken med LCHF-kost fanns inte någon kokbok i hela världen med den kosten och det var år 2008. Det har hänt mycket inom forskningen därefter och nya rön finns men det finns även uttalanden om LCHF som uttryckt ”LCHF-kosten har en hög andel fett och protein i förhållande till kolhydrater som är mer åt alkogenbildande håll. Det finns inga ordentliga studier som visar att denna kost skulle orsaka någon typ av förskjutning av syra-basbalansen i kroppen hos friska individer.” ”Abrahamsson L et al. Näringslära för högskolan, Liber 2013.”  Man får för mig äta hur man vill men framför allt barnen i skolan ska inte äta dietkost om de inte måste, utan en allsidig, näringsrik och god kost så även pensionärer. Varför böckerna "Smörstekt" kom att skrivas var för att försöka hjälpa människor motverka diabetes typ-2 i första hand, i andra hand skrevs "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat" för att motverka även hjärt- kärlsjukdom samt fetma. Det finns svensk forskning som i sitt projekt PAROKRANK (Parodontit och kranskärlsjukdom) redovisat resultat i januari 2016 där studien var ett samarbete mellan kardiologer, diabetesforskare, epidemiologen och forskare från avdelningen för Paradontologi vid Institutionen för odontologi på Karolinska Institutionen och Karolinska sjukhuset. Studien visar att patienter som har en första hjärtinfarkt också har ökad förekomst av parodontit (tandlossning) jämfört med kontrollgruppen. Efter justering av gemensamma riskfaktorer som diabetes, rökning, utbildningsnivå och civilstatus har individer med parodontit 28% högre risk att få en första hjärtinfarkt. LCHF stärker munhälsan genom att minska på intaget av kolhydrater. LCHF minskar risken för karies och hjärt- kärlsjukdom enligt forskning och därmed förändrade recept där bland annat sädesslag som havre ingår. Havre innehåller även betaglukan som sänker kolesterol förutom viktiga fibrer och tryptofan. 
​
Om utbildning:
Ett tillägg från Göteborgspostens gästkolumn där en universitetsutbildare skrivit ett tydligt inlägg om pedagogik, 
vilket blev lite otydligt om utbildning i pedagogik där didaktik saknas se det förra inlägget under punkt 10.
https://www.gp.se/ledare/i-kunskapens-borg-står-inte-alltid-kunskapen-högt-i-kurs-1.21540797