Tidningen Expressen skrev i gårdagens papperstidning en artikel för att göra marknadsföring/information åt professor Mai-lis Hellenius "Livsviktigt-kokboken".
I artikeln uttalar sig allmänläkaren om att man ska äta rikligt med ärtor, bönor, linser för de som har dålig ekonomi. Gör inte det då du kan bli mycket sjuk och förkorta ditt liv. Läs gärna mer om ärtor, bönor och linser hos Livsmedelsverket.se. Nedan skriver jag in en förklaring än en gång. Läkare har inte kostkunskaper som de personer vilka är utbildade i kost och näring. Läkare läser en liten kurs. Kostutbildade studerar bland annat livsmedelskemi, metabolism, dietik (dietetik) med kostvetenskap. Läkare är utbildade för sjukdomar. Jag kan inte svara för vad alla studerat eller inte men vanligen så kan kostutbildade mer än läkare vad gäller t.ex. näringsintag. Jag har skrivit tidigare om min behörighet och att jag är den som skrivit den första kokboken med LCHF. Det är alltså jag som står bakom kosten i mina egna böcker, inte i andras. Jag är utbildad examinerad legitimerad lärare för vuxna och barn. Jag kommer aldrig att rekommendera någon människa att äta så man kan bli sjuk. Livet är nog jobbigt ändå. Hellenius talar i Expressen-artikeln om enorma mängder studier men det tror jag inte på. Det finns inte tillräckligt med studier som är relevanta för alla livsmedel, se t.ex. texten om lektiner nedan som jag hämtat från Livsmedelsverket. Lektiner finns alltså i bönor, ärtor. I mindre mängd i linser, kikärtor och sockerärtor. Dessutom är generna hos varje enskild människa av stor betydelse. I hennes bok "Livsviktigt" så gav hon i marknadsföringen för boken i bland annat tidningen Buffé från ICA, ett recept med sin kladdkaka, Mai-lis kladdkaka, där mängder av sockerarter fanns med. Det är verkligen inte livsviktigt för någon enda att frossa i socker. Det torde vara känt för flertalet människor i Sverige att socker i alla dess former bland annat leder till karies. Karies är en sjukdom. Se tidigare inlägg där jag skrivit ned delar av "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat" med Förord av Professor, legitimerad tandläkare Lars Gahnberg. Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat http://www.apelfeldtsforlag.com/fotograf.html Fotograf Per Erik Berglund är världskänd inte endast som fotograf för "Smörstekt fortsättningen med LCHF-kost för hjärtat" utan bland annat som fotograf för Svenska Kocklandslaget, se länk nedan. ww.sokfotograf.se/per-erikberglund/lchf-smorstekt-fortsattningen Varför man inte ska äta mängder av ärtor, bönor, linser är för att det är outforskat, se information nedan från Livsmedelsverket. Dessutom är ärtor, bönor t.ex. sojabönan bestående av protein till största delen. Kroppen behöver protein men är man inte kroppsbyggare och tränar varje dag så klarar kroppen sig med 60 gram protein dagligen, även om man kan äta mer än så ska man se proteinintag i förhållande till energiintag. Protein hittar man t.ex. i naturell yoghurt, egengjord ost, se mitt recept. Protein finns i t.ex. kyckling som är magert kött precis som annat fjäderfä. Kalkon är fetare än kyckling men innehåller även den omättat fett. Fisk innehåller protein och feta fiskar även omega 3-fettsyra. Skriv gärna en kommentar om någon vill veta mer vad gäller upptag av näringsämnen. Texten nedan är hämtad från Livsmedelsverkets rapport och gäller ännu. Genom att Livsmedelsverket är en statlig myndighet så uppdaterar man rekommendationerna vart åttonde år. Det beror på att det behövs ett stort underlag av studier som är så tillförlitliga som det är möjligt. De svenska rekommendationerna vad gäller kost är anpassade till nordiska förhållanden och kan därför skilja sig mot andra länder. Ska någon fattig börja äta mängder av bönor, ärtor och linser blir jag oroad eftersom det inte är vad jag som utbildare i kost rekommenderar varken för grundskolebarn eller vuxna. Som ett exempel är proteinbehovet beroende på vilken vikt en människa har. Ät varierad kost men minska eller uteslut köttprodukter som bacon, rökt och stekta korvar med mera och minska på mjölkprodukterna. Ett exempel på okunnighet vad gäller livsmedel är en person som föreslogs som faktagranskare inte kände till att Aflatoxin är ett gift som kan finnas i bl.a. jordnötter och kan ge leverskador vilket jag skrev i ett mejl till en läkare med en förfrågan om faktagranskning. Jag blev tämligen misskrediterad i mejlet och tog mycket illa upp då allt jag skrivit var sant. För den som undrar så kan även paranötter innehålla Aflatoxin vilket jag möjligen även kan ha nämnt. Idag är jag mycket tacksam över att det inte blev en faktagranskare som kunde saknat kunskaper om bland annat socker och sockerarters effekter på människan. Enligt min åsikt och erfarenhet så finns det mycket som talar för att inställsamhet mot journalister, chefredaktörer däremot är av intresse. Detta genom att som jag skrivit om tidigare, många författare som skriver kostböcker låter sina redaktörer skriva recepten, dock inte alla recept men väl influeras av ingredienserna. Redaktörer och chefredaktörer som blir medförfattare har stor makt har jag lärt mig även om jag själv står bakom synopsis, flertalet texter, nästan alla recept och ingredienser i Norstedtsboken "Hjärtvänlig mat livsstilsboken som skyddar ditt hjärta" (ej dadel och ris). Genom att redaktörerna håller kontakten med varandra så kan här många tips och råd komma att passera så även mellan olika förlag om det är så att redaktörer byter förlag till och från med tjänstledighet. Världen är som den är med hjälp av människorna på planeten och alla är vi olika vilket vi ska vara mycket tacksamma för. Tro inte på allt som står i tidningarna för de flesta skriver för att sälja dem inte ur vetenskapligt perspektiv för människors hälsa. Livsmedelsverket är en myndighet som ger kostrekommendationer/kostråd för friska människor inte läkarrekommendationer till en sjuk patient utan för att hålla befolkningen så frisk som möjligt, det gäller även för Folkhälsomyndigheten. Myndigheternas rekommendationer bör människor ta till sig och även lärare som utbildar elever i hem- och konsumentkunskap ska man ha tilltro till om de som utbildar är behöriga lärare med bland annat kostvetenskap. Rekommenderat proteinintag för en medelaktiv kvinna i åldern 31-64 år är kalorier: 2100 kcal/dygn och dagligt intag protein motsvarande 53-106 gram av det dagliga energiintaget som motsvarar 10-20%. För en man i samma åldersgrupp motsvarar mängd protein 10-20 procent av energiintaget 65-130 gram och ett energiintag om 2600 kcal/dygn. Man brukar kalla en person medelaktiv som har någon form av fysisk aktivitet varje dag t.ex. en promenad i rask takt under 30 minuter eller mer alternativt ett lättare gympass. Farokaraktärisering Farokaraktärisering från 2011 (Livsmedelsverket, 2011) är fortfarande gällande. Nedan följer en mindre uppdatering och sammanfattning. Metabolism och skillnad i toxicitet för lektiner Toxiciteten via livsmedel beror generellt på att lektiner binds till kolhydrater på epitelceller från mag-tarmkanalen. En del lektiner är motståndskraftiga mot nedbrytning i matsmältningskanalen hos djur och människor (Vasconcelos and Oliveira, 2004). Bindningen till epitelceller kan orsaka stora förändringar i cellernas morfologi och metabolism som i sin tur påverkar metabolismen i mag-tarmkanalen vilket får effekter som försämrat näringsupptag och försämrad matsmältning (Kumar et al. 2013). Generellt kan sägas att lektiner som metaboliseras vid konsumtion inte är antinutritionella, medan de som inte metaboliseras är det. Vilken effekt lektiner från baljväxter har på människa är fortfarande ofullständigt utrett (Vasconecelos and Oliveira, 2004, Doria et al. 2012, Kumar et al. 2013, Dang and Damme 2015). Det finns emellertid publicerade fallbeskrivningar på människa (Noah et al. 1980, Todd et al 1980, Rodhouse et al.1990, Cornell University 2014), som visar symptom med diarré, magkramper och illamående. Till Livsmedelsverket har rapporterats matförgiftningar som misstänks vara orsakade av lektiner 2010 och 2014, se avsnittet akuta effekter. I tabell 2 beskrivs observerade effekter av olika lektiner från kosten och deras påverkan på olika celler och vävnader hos människa. Dessa effekter är en del av orsaken till de symptom som beskrivs i avsnitten; akuta effekter och allergi. Texten är kopierad från Livsmedelsverkets rapportserie. Alla mina böcker inkluderar även Norstedtsboken, "Hjärtvänlig mat livsstilsboken som skyddar ditt hjärta", medförfattare A. Tidehorn, fotograf Bianca Brandon Cox. Även i den har jag räknat på måltidsförslag där utgångsläget var: 2400 kcal för en kvinna med stillasittande arbete och regelbunden fysisk aktivitet på fritiden. Där en man med motsvarande aktivitet bör äta 3000 kcal. Boken är en livsstilsbok för hjärtat och inte en specifik dietkost för LCHF för att motverka diabetes eller annan dietmat för viktnedgång. Ett kostförslag kan se ut så här, hämtat från sid 149, "Hjärtvänlig mat livsstilsboken som skyddar ditt hjärta": Frukost: 1 dl müsli med 2 dl havredryck, Lunch: Lax med potatissallad, 1 äpple (70 kcal), Middag: Ingefärskyckling med granatäppelkärnor och jordnötsdressing, grönsallad med vinägrett, 1 apelsin (100 kcal). Köp gärna dessa båda böcker och må bra utan mängder av sockerarter utan med en hälsosamt varierad kost. Recepten nämnda ovan hittar man i boken. Kom ihåg att helstekt kyckling ska ha en innertemperatur på 82 grader invid benet och att kycklingsaften ska vara helt klar. Den får aldrig skifta i rosa p.g.a. risken för campylobacter. http://www.norstedts.se/bocker/115495-hjartvanlig-mat Går samhället/världen mot pseudovetenskap är min fråga? Det handlar lika mycket om folkhälsan som klimatfrågan. Det räcker ofta att vara känd i Sverige eller ha de "rätta" kontakterna så blir pseudovetenskap till vetenskap. Därför länkar jag ett förtydligande till denna åsikt så begreppet förklaras, där Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg har formulerat sig alldeles förträffligt om pseudovetenskap och bl.a. om miljö- och klimat. Råder konsensus i klimatfrågan? /www.vof.se/folkvett/ar-2008/nr-4/vetenskap-och-pseudovetenskap-exemplet-stockholmsinitiativet/ Uppdaterad Så här vill väl ingen ha det på ålderns höst? Sveriges nya regering bör se över hur fattigpensionärerna kan hjälpas med mat näringsmässigt. Och även se till att Sveriges alla skolor får bättre kost då vissa friskolor använder lunchkuponger samt förbättra kosten på sjukhusen runt om i landet då det ofta är upphandlingar som gäller. För att människor ska kunna leva behöver människan näring och det gäller alla människor. Köttintaget kan man minska ned men nu har bönderna problem med föda till sina djur så varför inte köpa in och frysa ned i landsting och kommuner runt om i landet? Köttintag i form av nötkött, får, gris o.s.v. kan minskas till en eller två gånger per vecka dels för klimatet och dels för triglycerider. Grönsaker som är tillagade kan också med fördel frysas och tillagas under hösten. Det gäller även bär då jordgubbar samt blåbär är rika på järn. Det är ekonomi. I förlängningen blir det billigare och hälsosammare då Sverige har god kontroll av livsmedel genom Jordbruksverket. www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/att-gamla-dor-av-svalt-tillats-i-valfardslandet/ Födan från havet: Discovery of vibrant deep-sea life prompt new worries over seabed mining doi: 10.1038/d41586-018-06771-w publicerad i www.nature.com den 21 september Copyright © Comments are closed.
|
SkribentGun-Marie Arkiv
September 2024
Kategorier |
Kostens underverk
En påbyggnads blogg
hem |
om |
tjänster |
kontakt |
Copyright © Fluffins