FAKTAKUNSKAPER - EKONOMI

Sverige har valår. Det kan betyda mycket för lärares framtid förutom elevernas. Lyssnat till Joakim Ruist, nationalekonom och migrationsforskare. För första gången på lång tid visar han det jag så länge påpekat, bristerna i media. Jag ser till avsaknaden av forskningsunderlag. Man repeterar mycket i media och det gör man även i skolan men skillnaden är att programledarna inte får variera sig i Public service. Det ska vara de frågor de bestämt och det ska sändas det som beslutats. Samhällskunskap är ett av de ämnen som jag har undervisat i och är leg. gymnasielärare för.  Ämnet är viktigt, anser jag, då det inbegriper kunskap om hur världen fungerar. Jordens länders styrelseskick varierar.  Hur demokratiska länderna är varierar därmed. Någon forskning i detta har mig veterligen aldrig gjorts ur ekonomisk aspekt. Joakim Ruist har tagit fram kostnaden för invandringen i Sverige ur ekonomisk aspekt och inte social. Det är bra för samhällen vilar på ekonomiska grundvalar.  Det är trots allt skatterna som lägger grunden för samhällsbygget. Sverige har världens högsta skatt. Vad får varje skattebetalare då för sina skattade pengar? Man får t.ex. betala en lägre skatt i Lidingö kommun än Uppsala kommun. Det kan bli långpendling att byta arbete så det kanske inte lönar sig att byta kommun ur ekonomiskt perspektiv men ekonomi har betydelse för varje enskild individ. Skolämnet Samhällskunskap har betydelse även det för varje enskild individ. Ämnet ger insikt i det svenska samhällsbygget, med dess kultur, lag och rätt, hur man röstar, vad en demokrati är och mycket mer.
När man undervisar och utbildar i ämnet är det svårt att hänvisa till media då media inte har ett vetenskapligt underlag som är hållbart. Här kan jag referera till egen erfarenhet då jag inte inför ett kommande TV-program om dieter får se över recept till en kost jag själv grundat, d.v.s. LCHF med den första svenska kokboken med den kosten. Och därtill är jag utbildad i kost och hälsa.

Igår kom Skolvärlden, Lärarnas Riksförbunds tidning, den tar upp att lärare vill bli skuggade av politiker. Det är för att politikerna ska få se verkligheten av lärarnas resurser, det har under många år pågått en "icke budget" för skolans samhällsbygge när det gäller undervisning. Det prioriteras bland annat inte tillräckligt med läromedel i form av tryckta böcker. I tidningen Skolvärlden nr 5, sid 14
har Howard Pitler, doktor i pedagogik och expert på klassrumsobservationer fått uttrycka följande:
-"Det finns en missuppfattning kring handledning som gör att vi bara sätter in det när en lärare är oerfaren eller har det extra svårt".  Howard Pitler, F.Dr. har 40-års erfarenhet av utbildningssektorn.  Han menar att: "det handlar inte om några utvärderingar av lärarens arbete, utan syftar bara till att fortsätta utveckla läraren". Det är coachande om klassrumsobservationer med efterföljande feed-back som åsyftas. 
Det är en viktig synpunkt, anser jag då det idag saknas inte bara läromedel, lärare, handledare i den svenska skolan.
Läromedel måste öronmärkas av staten men kommunerna är de som tar besluten idag om vad pengarna går till. Det varierar från kommun till kommun beroende på valutgången. Det behövs en läromedelspolicy för hela Sveriges skolor och för detta ändamål behövs öronmärkta pengar så lärare får skriva läromedel varje år. Samhället utvecklas och ny forskning behöver få företräde i nya läromedel, inte sökas fram via nätet.  Ekonomi är att hålla en hög utbildningsnivå som ger aktuell kunskap även i form av fysiska läromedel s.k böcker. Professor och forskningsledare Tim Oates från Cambridge Assessment Group är läromedelsexpert och har forskat på digitala och skrivna läromedel. Läromedel ska hålla en hög kvalitet och likvärdighet. Främst ska den tryckta boken användas och digitala läromedel ska vara ett komplement. Det är inte så i Sverige idag, enligt mitt förmenande. Kunskaperna är högst undermåliga runt om i landet då jag för några år sedan gjorde ett flertal intervjuer inför min bok om stress i skolans värld. Det är inte bara eleverna som är stressade det är även lärarna.

skolvarlden.se/artiklar/ar-den-psykosociala-miljon-i-skolan-halsosam

Det är lärarbrist i landet och inte blir det bättre med kunskaperna inom utbildningssektorn när : sid 18-19,
Skolvärlden nr 5, "det under de senaste 10 åren har 142597 elever gått ut årskurs 9 utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Drygt en kvarts miljon har lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapsmålen i alla ämnen."

Skolan blir inte bättre om man tar bort de nationella proven. Skolan behöver likvärdighet och i hela landet. Sid 19:
Nyligen konstaterade Skolverket i en rapport:
att elevernas socioekonomiska bakgrund har ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan.
att skolsegregationen ökar. Eleverna är alltmer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund.
att skolors socioekonomiska elevsammansättning har fått större betydelse för elevernas betyg.
att resultatskillnaderna mellan skolor, den s.k. mellanskolvariationen nästan fördubblades under perioden 2000-2016.
​
Det saknas bland annat pedagogiskt ledarskap i skolorna runt om i landet. Det saknas ledarutbildning i lärarutbildningen. Jag gick en sådan men var den enda bland mina kursare i min egen lärarutbildning som jag är ensam om. Tack till den dåvarande ansvariga för Skolverket som lät mig gå min utbildning. Det är dock inte något att rekommendera en lång utbildning med CSN-lån betalda lagom till pensionen, för att därefter erhålla "fattigpension med garantipension". Det är inte ekonomiskt att utbilda sig till lärare i Sverige, så tänk noga över detta innan då stress leder till högt blodtryck. Högt blodtryck är en grund för hjärt- kärlsjukdom, stroke som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det ger lidande, sjukdomar kostar pengar. Och för allt i världen håll nere vikten så du har normalvikt om du kan. Låt bli socker och tänk på saltintaget. Russin och andra torkade frukter innehåller stora mängder fruktsocker så undvik dem. Glass innehåller ofta stora mängder socker och kom ihåg att konstgjorda sockerarter har högre halt socker än sackaros (vanligt socker).  Flertalet bröd innehåller socker eller sirap och tänk på att processade livsmedel inte är bra ur näringssynpunkt. Rökt mat är inte heller hälsosam och inte charkuterier.  Öl innehåller ofta maltsocker som även bygger bukfetma. Ät näringstät kost som fisk, fjäderfä t.ex. kyckling, ägg, sallad och andra grönsaker, bär och laga maten själv från grunden. 

​Än en gång: Svensk skola behöver utbilda främst i språkutveckling, fonetik, grammatik, ordkunskap och mycket mer. Språket lägger grunden till fortsatt kunskap. Att leverera kunskap i form av forskningsunderlag är grunden till ett lands framtid och den består av medborgare som behöver den.  Tack Joakim Ruist för ditt bidrag till det svenska samhällsbygget. Tack Lärarnas Riksförbund för att ni lyfter viktiga frågor och framför allt tack till Jenny och alla andra medarbetare hos Sveriges Läromedelsförfattares förbund där jag är medlem.
Sverige behöver kunskap inte konflikt här stöds mina tankar av Joakim Ruist, se nedan:
​​Copyright ©
http://joakimruist.blogspot.com/?view=magazine