Coronakommissionen i media; LCHF- okunnigheten lyser igenom

De människor som läser dagstidningarna bör alla tänka på om det handlar om fakta och hur den faktan framstår - finns det grundläggande underlag som är vetenskapligt och tydligt utgår från beprövad erfarenhet eller inte. Finns det fakta med hänvisningar till artiklar, forskningsunderlag eller hänvisningar till förlag, bloggar, internetartiklar o.s.v. Vad stödjer man sin artikel på är det FAKE NEWS eller FAKTA? Fakta 25%, 50% eller 100% är skillnad. Skillnaden kan innebära en fördel för många människor särskilt för de med diabetes när det handlar om LCHF.

​Kanske är det betydelselöst om människor delger korrekt information eller inte men det innebär att den som tar in den s.k. kunskapen och för den vidare sprider ett falskt eller otydligt budskap. Ett sådant exempel togs upp i denna blogg med hänvisning till LCHF och potatis av Karin Pihl där hon skrivit att det beror på LCHF att potatisen fått dåligt rykte.

Kan så vara då flertalet journalister, författare och "matexperter" är utan faktiska universitetsexamina för att ha kompetensen till en hälsobok. Men å andra sidan handlar inte LCHF om potatis utan om kolhydraternas effekt på människokroppen och dess effekter i förlängningen. LCHF:s första kokbok är Smörstekt - läckra recept för lågkolhydratkosten LCHF som skrivits av mig. Det var och är en bok för att motverka diabetes. Diabetes är en sjukdom som innebär flera sjukdomar av Diabetes Mellitus. Alla har inte förstått meningen med LCHF och det kan man bara få genom bakgrundsjournalistik. LCHF  innebär att minska i vikt men även att äta en kost som inte ökar insulinpåslaget. Det handlar om blodsockret.  Karin Pihl upplyste i Göteborgspostens artikel ingenting om detta. Det kunde hon ha gjort och borde gjort om hon hade gjort det som många seriösa journalister gör: granskar underlaget till LCHF.  Att skriva litteratur för "gemene man" är något annat än att skriva en bok mot diabetes och diabetesfetma. Man skriver gärna och mycket i Sverige om allt vilket är bra men bättre vore om man lade ned ofullständig och missvisande information. Karin Pihls information om LCHF och potatis där rekommendation till potatis och smör innebär att en person med diabetes får högre blodsockervärde. Äter man potatis till en måltid med huvudsakligen annan föda på tallriken och med grönsaker som innehåller mindre stärkelse (potatis är en rotfrukt med mycket stärkelse i såväl som morot) så minskar blodsockerhöjningen. Men potatis ger mest kolhydrater i form av stärkelse för en diabetiker. Näringen kan man få på annat vis t.ex. broccoli, blomkålsmos - som var min idé från grunden som tillbehör till LCHF och mycket mer. Så Karin Pihl skriv gärna dina artiklar baserade på fakta hela vägen i fortsättningen för människor kan ta illa upp. Smörstekt från 2008 var och förblir den första kokboken med LCHF-kost oavsett vad andra än vill eller säger. Boken gavs i slutet av mars år 2008 för att därefter hamna på alla topplistor. Den användes i flera skolor och som undervisningsmaterial för dieter. Att uttrycka sig som Pihl gjort är på ett vis bra för det visar på vilken effekt alla självutnämnda experter kan göra en kost till och det är ungefär även vad som hänt under Coronapandemin. Man har gett kostråd för att inbilla att det hjälper mot Covid-19. Det gör det inte. Man ska däremot alltid försöka stärka sitt immunförsvar så gott det går och det gör man bäst genom en allsidig och näringsrik kost. Tror det är Bonniertidningen som gav rekommendationerna för vissa livsmedel som skulle hjälpa mot Covid-19.  Är inte förvånad då jag själv blev erbjuden att skicka in ett underlag om cirka 100 sidor för en bok som de sedan skulle ta ställning till för att kunna ge ut. I medievärldens kulisser finns många fula fiskar simmande.

Är själv läromedelsförfattare och vägen dit var lång. Det är inte något självklart för lärare att få bli det även som läromedelsförfattare. Det kräver att man bygger i varje fall faktaböcker på gediget forskningsmaterial och klarar av att läsa forskningsrapporter från början till slut. Det är svårt och det finns många olika forskningsmetoder. Man måste även veta skillnaderna mellan dem. Man måste helt enkelt lägga ned mycket tid och arbete för att skriva en bok med forskningsunderlag för att det ska bli en faktabok mot diabetes. Detta har personer som ytligt skriver om  LCHF och dess negativa effekt på potatis ingen kunskap om. Dessa personer kan ha utbildning för sitt yrke men det betyder inte att man kan läsa forskningsrapporter eller att man ska vara seriös med tydlig information. LCHF har kommit att leda till litteratur utan koppling till det som var tänkt med kosten, en kost mot diabetes. Det är lågkolhydratkost i viss kombination kan den även ge näring enligt Livsmedelsverkets rekommendationer och enligt nya forskningsrön. Alla människor lider inte av diabetes men de som gör det behöver alla redskap de kan få till hjälp för att inte snabba på utvecklingen av sjukdomen och där är kosten betydelsefull. De som inte förstår det kan ta sina insulinsprutor med ökad dos och äta som de behagar. De som förstår det utbildar sig mer sällan i mikrobiologi, livsmedelsvetenskap, näringsfysiologi, dietetik, sociologisk näringslära, livsmedelskemi, metabolism med mera. Det är helt onödigt att skriva som Karin Pihl gjort och framställa sin okunnighet så tydligt. Ingen ska tro att det inte tar tid att studera allt och erhålla betyg från universitet. Det tar tid och det kostar pengar då studielån ska återbetalas.

Informationen är väsentlig när en journalist skriver något och varför denna text tillkommit beror än en gång på Göteborgsposten och en annan artikel. Den som skrivit heter Hjörne och rubriken är träffande: Förändring - inte om utan hur? Det passar utmärkt till detta inlägg.

Artikeln tar upp Ulf Kristersson och hans tydlighet att införa en Coronakommission. Det är korrekt. Innan Kristersson började uttala sig offentligt om vikten av en kommission så startade denna blogg från debattartikeln i Göteborgsposten med ett underlag från en advokat. Debattartikeln var och är tydlig med vikten av en Coronakommission och att den är oberoende med hänvisning till tidigare kastrofhantering i Sverige. Därmed tog artikeln upp vikten av grannländernas medverkan. Länk till debattartikeln finns i tidigare inlägg i denna blogg. Tror nog att Kristersson är en självtänkande person och därtill begåvad och utan Kristerssons idoga uppmaning om en Coronakommission hade troligen inte Sverige erhållit någon. Dock så påpekas med detta inlägg att man måste se till underlaget som finns - kanske även Kristersson läser Göteborgsposten? Kanske t.o.m. denna blogg? Kanske inte. Det som är väsentligt här och som försöker föras fram är att man måste inte alltid i texter ha det som är önskvärt en tydlig bakgrundsinformation och därmed saknas viss tydlighet.  Även om man inte uppskattar vissa partier bör en seriös journalist vara ungefär som Peter Kadhammar vilken skriver ärligt vad han anser men han skriver det och han gör det bra, en annan tuff journalist/redaktör är Lotta Engzell-Larsson för Dagens Industri förutom Håkan Boström som skriver för alla medborgares bästa. Boström är ofta tydlig och har genomtänkta och välformulerade artiklar så även Engzell-Larsson. Det finns fler duktiga skribenter var och en på sitt vis. Som ett ytterligare exempel på avsaknad av information skrivs därmed in som tillägg till artikeln:  

"Coronakommissionen kommer att ledas av det förra justitierådet Mats Melin. De andra i granskningskommissionen kommer att vara personer från vård, nationalekonomi, etik och krishantering."
https://www.gp.se/ledare/f%C3%B6r%C3%A4ndring-inte-om-utan-hur-1.30846886
Här ser man då inte fullständig information som finns tillgänglig sedan en tid tillbaka på Regeringens hemsida för allmänheten: Mer att läsa än nedanstående finns via länken:
​https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/07/coronakommissionens-ledamoter-utsedda/
Följande personer har utsetts till ledamöter i kommissionen:

• Shirin Ahlbäck Öberg – docent och universitetslektor i statskunskap vid Uppsala universitet.
• Ann Enander – professor emeritus i ledarskap vid Försvarshögskolan.
• Vesna Jovic – socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tidigare VD Sveriges Kommuner och Regioner.
• Camilla Lif – präst och tf. kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm, Svenska kyrkan.
• Torsten Persson – professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
• Göran Stiernstedt – docent.
• Mats Thorslund – professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska Institutet 

Man kan se det så att okunnighet innebär för många kunskaper som är djupa och sanna så länge det inte innebär kritik som kan uppfattas som negativ. För en välutbildad och examinerad lärare oavsett ämne är det viktigt med vetenskap och beprövad erfarenhet vilket också den svenska skollagen och utbildningen försöker bygga på. Ibland blir det fel men det är försumbart. Det är dock inte försumbart för eleverna- vuxna eller barn- när betygen ska sättas då lärare bedömer innehåll och prestationer där även muntliga framföranden samt skriftliga ingår som i livsmedelskunskap (restauranghögskola/gymnasium) alt. hem- och konsumentkunskap (grundskola). Den svenska universitetsutbildningen för gymnasielärare i samhällsvetenskap är tämligen avancerad och inget någon får gratis där lär man ut kritiskt tänkande (lärde ut?) vilket är väsentligt för att kunna göra bedömningar grundade på fakta. Kanske är det medvetet att visa på viss fakta och utesluta helheten men det är inte bra för läsaren som är kritisk.
Med detta sagt kan svenska medborgare vara tacksamma över att få utbilda sig genom svenska skolan med examinerade, legitimerade lärare. Självgodheten och avsaknaden av självinsikt är inte imponerande i journalistiken.